Sverige vässar kompetens inom neutronspridning

När den stora sameuropeiska forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, står klar i Lund blir Sverige värd för den mest kraftfulla neutronkällan i världen. Anläggningen kommer att användas för avancerad forskning inom en rad olika områden som spänner över fysik, kemi, biologi, livsvetenskaperna och geologi.
– Vi vill ta vara på den unika möjlighet som finns nu för att bygga upp högkvalificerad svensk kompetens inom neutronspridning. Detta saknas i stor utsträckning idag eftersom vår forskarpool inom neutronspridning är liten, och inte har fått fäste inom alla vetenskapsområden. ESS beräknas stå klar om tio år och därför behöver vi börja utbilda forskare nu, berättar Joakim Amorim, programchef på SSF, Stiftelsen för strategisk forskning.

40 nya doktorer
SSF-satsningen innebär att man skapar en nationell forskarskola för att utbilda 20 doktorer inom neutronspridning. Om halvtidsutvärderingen är lyckad tillförs 100 miljoner kronor för att utbilda ytterligare 20 doktorer. Forskarskolan finansieras helt av SSF och är ett strategiskt samarbete mellan universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund och Linköping samt Chalmers och KTH.
– ESS kommer att påverka svensk forskning och konkurrenskraft under många decennier framöver. Därför anser vi att detta är en oerhört strategisk satsning, som är av stor betydelse för svensk industri och för Sverige som forskningsnation, säger Joakim Amorim.

Skapar synergier
En annan, parallell, satsning sker inom ramen för Nordforsk, som drivs av Nordiska ministerrådet. Där administreras för närvarande ett program för forskning som använder neutronspridning kopplat till ESS, där de nordiska länderna samarbetar. ESS kompletteras också av synkrotronljuskällan MAX IV, som redan finns på plats i Lund och som den samlokaliseras med. Detta skapar än större möjligheter för svensk forskning och industri.
– Vi ser att genom samarbete och samverkan mellan dessa olika satsningar kan vi skapa nätverk som ger stora synergier och styrka för de nordiska länderna och inte minst Sverige, säger Joakim Amorim.
– Det blir en enormt stark miljö, där olika forskningsprojekt och forskningsområden korsbefruktar och berikar varandra.