IRC – visionär forskning för framtida konkurrenskraft
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, satsar 400 miljoner kronor under sex till åtta år på att bygga upp starka konsortier där industrin krokar arm med akademin för banbrytande forskning inom svenska industriella styrkeområden. Utöver de 100 miljoner som SSF anslår till varje centrum bidrar industrin med minst 20 procent av totalsumman, och det är företagen som formulerar de långsiktiga forskningsbehoven för framtida marknader. Projekten får till att börja med 75 miljoner kronor var och resterande summa efter en halvtidsutvärdering.
– Det handlar inte om att förbättra en existerande produktportfölj, utan om distruptiv forskning med stor akademisk höjd. Genom dessa centrum skapas helt nya konstellationer där man tvingar upp diskussionen på en hög strategisk nivå, förklarar Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF.
Utlysningen lockade 25 ansökningar och av dessa har nu alltså fyra valts ut. Kraven har varit hårda och konkurrensen stor.
– Det har genomgående varit mycket hög vetenskaplig kvalitet på ansökningarna. Ofta är det nyanser som avgjort. Ett viktigt kriterium i vårt urval var att parterna inom varje konsortium skulle ha sina åtaganden reglerade på förhand, för att minimera risken att samarbeten spricker. Men även bland dem som inte fick anslag ser vi en stor potential för fruktbara framtida samarbeten och synergier, säger Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF.
De fyra IRC-projekten:
Här byggs ett forskningscentrum där industri, akademi och sjukvård samverkar för att skapa nya, individanpassade läkemedel mot folksjukdomen diabetes. Idag lider en halv miljard människor av diabetes och antalet förväntas vara det dubbla om 20 år. Ett stort bekymmer i diabetesvården är de allvarliga, sena komplikationer som ofta tillstöter. Genom att samla in stora mängder patientdata och identifiera olika biomarkörer hoppas forskarna bättre kunna förutsäga utveckling av riskfaktorer, behandlingsrespons och sena komplikationer. Ett viktigt led i arbetet är att göra en omklassificering av diabetes. Projektledare är professor Maria F Gomez vid Lunds universitet.
Detta projekt syftar till att öka förståelsen för hur cellerna tar upp, transporterar och frisätter målsökande, så kallat nukleotidbaserade, läkemedel, och skapa mediciner som effektivt transporteras in och tas upp av rätt celler. Målsökande läkemedel har potential att leda till banbrytande behandlingar för många sjukdomar, men idag saknas metoder för att transportera de aktiva komponenterna in i cellerna på ett effektivt, säkert och kliniskt användbart sätt. Forskningscentrumet har som mål att överbrygga kunskapsgapet och består av ett multidisciplinärt team från industri och akademi. Projektledare är professor Fredrik Höök vid Chalmers tekniska högskola.
Projektets mål är att utveckla nästa generations maritima robotar för exempelvis hållbar havsodling, energiproduktion, områdesbevakning och miljömätningar. Idag kräver de flesta undervattensrobotar såväl dykare som stora båtar för att sköta sin uppgift och med den nya generationens obemannade robotar blir arbetet betydligt billigare och enklare. Sverige har redan idag en ledande ställning inom undervattensteknik och genom den nya tekniken som utvecklas vid centrumet kan Sverige behålla sin tätposition i övergången till nya, obemannade system. Projektledare är biträdande universitetslektor Ivan Stenius på KTH.
Havrebaserade produkter har potential att blir en stor exportvara för Sverige och vid detta centrum ska forskare och industri gemensamt utveckla odling och genteknik för att ytterligare förbättra näringsvärdet och vidga användningsområdena. Havre är en viktig gröda i det svenska jordbruket och lämpar sig väl för odling på våra breddgrader. Med sina unika bioaktiva komponenter är havre dokumenterat hälsosamt för såväl människor som djur. Havre är dessutom en utmärkt råvara i omställningen till en mer hållbar, växtbaserad livsmedelsproduktion. Projektledare är professor Leif Bülow, Lunds universitet.
