Automatiserade fordon ska utrustas med förnuft och känsla

Mångårig forsknings- och utvecklingsverksamhet har bidragit till att Sverige är bland de främsta länderna i världen på trafiksäkerhetsområdet.
– Det finns en god samverkan mellan fordonsindustri, akademi och myndigheter som bidrar till att föra utvecklingen framåt, säger Ola Boström.
En av de största satsningarna är FFI som är ett samarbete mellan staten (Vinnova, Trafikverket och Energimyndigheten) och fordonsindustrin (Scania CV AB, AB Volvo, Volvo Car Group och FKG) om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter med fokus på områdena klimat, miljö och säkerhet.
– Ett annat exempel är Drive Me, världens första storskaliga pilotprojekt för autonom körning. Projektet är ett gemensamt initiativ av Volvo Car Group, Trafikverket, Lindholmen Science Park, Göteborgs stad, Autoliv samt Chalmers och stöds av den svenska regeringen. Detta är en unik möjlighet att testa automatiserade fordon på vanliga vägar med vanliga människor.
Ola Boström nämner även WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, en satsning på 1,6 miljarder och Sveriges hittills största enskilda forskningsprogram inom ingenjörsvetenskap.
– Programmet fokuserar på autonoma system i samarbete med människor som anpassar sig till omgivningen med hjälp av sensorer, information och kunskap.

Ingen robot
Just nu talas det mycket om framtidens självkörande bilar. Ola Boström talar hellre om högautomatiserade fordon som lär sig förstå föraren för att kunna hjälpa till med att undvika riskfyllda situationer.
Framtidens fordon kommer att vara utrustade med AI, artificiell intelligens. Det innebär dock inte att en robot ska ersätta människan bakom ratten.
– AI betyder att maskinen kan matcha en människa. Strategin är att bilen ska bli så intelligent att den efter ett tag förstår dig så pass väl att den kan samarbeta. Tack vare sensorer som ger fordonet en väldigt bra förståelse av vad som händer i trafiken runt omkring kommer säkerheten, i kombination med din egen insats i bilen, att öka.
Ola Boström påpekar att liknande tankar redan har applicerats på andra områden. Idag reagerar ingen på att flygplanen flygs med hjälp av autopilot eller att en sensorisk insulinpump hjälper till med läkemedelsdosering.
– Det handlar om en tillvänjning vilket bland annat innebär att fordonsautomatisering inte enbart kan ske på basis av det logiska; som trafikant vill du ha en marginal, att bilen till exempel ska bromsa i god tid, inte så sent som möjligt. Fordonsforskningen kommer att bli allt mer fokuserad på själva upplevelsen. Tekniken har vi redan, nu är det mer mjuka faktorer som måste byggas in, en utarbetad kombination av förnuft och känsla som i slutänden leder till högre säkerhet på våra vägar.