Långsiktighet – viktig parameter för framgångsrik forskning

Linköpings universitet är erkänt skickliga på samarbete med näringslivet. Drygt 80 procent av studenterna går på programutbildningar som har ett tydligt fokus mot arbetsmarknaden. Samtidigt talas det om att länken mellan akademisk forskning och näringslivets behov av tillämpning måste stärkas i Sverige. Syftet med den strävan är inte minst att de medel som investeras i svensk forskning ska ge högre avkastning.
– Många tycks tro att det finns en linje från grund- och nyfikenhetsforskning där man skaffar ny kunskap, vidare till tillämpad forskning fram till slutresultatet som sedan hamnar i näringslivet. Jag ser inte den linjen som någon generell väg, säger Helen Dannetun.

Samverkan
Inom Linköpings universitet finns flera pågående samverkansprojekt mellan akademi och näringsliv. Ett exempel handlar om forskning kring sensorfusion, beslutsstöd i komplicerade tekniska system.
– Här arbetar stora företag som ABB och Saab sida vid sida för att finna en lösning på samma problem. Detta är ett tydligt exempel på att det inte alltid är enbart den yttersta tillämpningen som är intressant för näringslivet. Och nu tar vi ett ännu mycket större steg i denna riktning iom WASP-projektet, Wallenberg Autonomous Systems Program, där flera stora lärosäten samverkar med storindustrin kring forskning om autonoma system.
Helen Dannetun påpekar att nyfikenhetsforskning ofta ställs mot utmaningsdriven forskning. Själv ser hon inget motsatsförhållande mellan de båda inriktningarna.
– Om Sverige ska vara en ledande forskningsnation måste vi ha både och. Ett starkt lärosäte, liksom en stark forskningsnation, måste stå stadigt på båda dessa forskningsben.

Långsiktighet
För att Sverige ska kunna befästa sin position som ledande FoU-nation behövs också, enligt Helen Dannetun, lärosäten med lite olika profiler.
– Det vore önskvärt med mer profilerade lärosäten och att mångfald i forskningsinriktningar uppmuntras. Långsiktighet är en annan viktig knäckfråga. Framgångsrika forskningsländer som t.ex. Nederländerna och Schweiz, har betydligt större basanslag än Sverige och kan därför arbeta mer långsiktigt. I deras system har lärosätena tydliga profiler och mäts utifrån respektive inriktning, till skillnad från i Sverige där alla lärosäten mäts efter samma parametrar.