Robotar ger nytta under ytan

Ett nationellt centrum för maritim robotik ska stärka Sveriges förmåga under ytan. Forskningen kan ge säkrare havsinfrastruktur, effektivare havsindustri och bättre kunskap om klimat, miljö och beredskap i en oroligare omvärld.

Swedish Maritime Robotic Centre, SMaRC, samlar akademi, industri och myndigheter i ett nationellt samarbete med bas på KTH. Centret startade 2017 och är nu inne i sin andra fas, med KTH, Saab och FMV som huvudparter. Målet är att utveckla maritim robotik som kan bidra till både civil nytta och Sveriges säkerhet.
– Omvärlden har förändrats, och frågor om försvar, säkerhet och samhällsnytta har blivit viktigare. Vår uppgift är att bygga svensk förmåga inom undervattensteknik och skapa en miljö där nya idéer kan prövas, testas och komma till praktisk användning, säger Hans Wicklander, ordförande i SMaRC:s styrgrupp.

En nationell hubb
Peter Sigray, centrumföreståndare för SMaRC, beskriver den andra fasen som ett steg från forskningsprogram till en bredare miljö där fler aktörer kan samlas kring maritim robotik.
– Under första fasen byggde SMaRC upp kunskap, testbäddar och fungerande laboratorier. Nästa fråga var hur detta kunde bli en nationell hubb för undervattensteknisk forskning med inriktning mot robotar. Nu kommer andra aktörer till oss för att se hur de kan bidra. Målet är att knyta fler lärosäten och fler kunskapsområden till centret, berättar Peter Sigray.
– För oss handlar SMaRC inte bara om forskningsresultat, utan också om att bygga kompetens. De personer som utbildas här kan gå vidare till industrin, myndigheter eller akademin och fortsätta utveckla området i Sverige. Det är en av de viktigaste nyttorna med centret, säger Hans Wicklander.

Från forskning till nytta
Tekniken kan användas inom den blå ekonomin, alltså verksamheter som bygger på havets resurser, till exempel algodling, havsbaserad energi och annan offshoreverksamhet.
– Många verksamheter till havs är fortfarande relativt manuella. Mycket görs med stora båtar, besättning och dykare, vilket driver kostnader. Att inspektera en algodling kan i framtiden göras av en liten robot som går ner och arbetar under ytan. På tre meters djup kan det vara lugnt även när det stormar på ytan, förklarar Peter Sigray.
– Havsbotten bär mycket av den infrastruktur som samhället är beroende av. Elkablar, kommunikationskablar och anläggningar till havs behöver kunna undersökas och skyddas. En stor del av den digitala trafiken går via kablar på havsbotten, vilket gör förmågan att se, förstå och agera under vatten allt viktigare, konstaterar Hans Wicklander.

Teknik i tuff miljö
Under ytan fungerar inte radiokommunikation på samma sätt som i luften. GPS saknas, bandbredden är låg och långa avstånd gör informationsöverföring svår.
– Kommunikation under vatten är en av de största utmaningarna. I luften kan system kopplas upp med elektromagnetiska vågor, men under vatten är vi i huvudsak hänvisade till hydroakustik. Räckvidd och bandbredd blir mycket sämre, och därför krävs smarta sätt att hushålla med informationen som skickas, säger Hans Wicklander.
– Ju närmare sändare och mottagare är varandra, desto mer information går att sända. På längre avstånd blir det snabbt svårt. Att gå upp till ytan är inte alltid ett alternativ. I Östersjön är vädret ofta hårt under delar av året, tillägger Peter Sigray.
För Sverige handlar maritim robotik också om kompetensförsörjning och strategisk självständighet. Sverige har lång erfarenhet av undervattensteknik, ubåtar, torpeder och sensorsystem.
– För att Sverige ska kunna fortsätta utveckla avancerade marina system behövs forskning, men framför allt kompetenta personer. När doktorander går vidare till industri, FMV eller FOI skapas ringar på vattnet. SMaRC blir en arena där kompetens, behov och idéer kopplas samman, säger Hans Wicklander.
Robotar kan också ta sig in i miljöer där människor och stora fartyg har svårt att arbeta, till exempel under glaciärer.
– Modellerna för framtida havsnivåhöjning behöver mer tillförlitliga data. För att förstå vad som händer måste mätningar göras där processerna pågår, också under is och nära glaciärer. Det ger ett säkrare underlag för framtida beslut, avslutar Peter Sigray.