Tio år av neutroner, nätverk och banbrytande forskning

På tio år har forskarskolan SwedNess blivit ett nav för svensk neutronspridning och format en ny generation experter. Sverige står nu starkt i ett av forskningsvärldens mest avancerade fält med kompetens som stärker både akademi, industri och storskaliga anläggningar som ESS.

När SwedNess lanserades var målet att bygga svensk spetskompetens inom neutronspridning, ett område med avancerad infrastruktur, höga kostnader och få utbildningsvägar. Under de gångna åren har forskarskolan vuxit till en självklar del av det nationella forskningslandskapet. Sedan starten har två hela generationer, totalt 40 doktorander, utbildats inom neutronspridning. Det är ett kraftfullt bidrag till ett forskningsfält där både experiment och infrastruktur kräver unika resurser.
– SwedNess är en katalysator för att bygga upp svensk expertis inom neutronspridning, säger Martin Sahlberg, professor vid Uppsala universitet och föreståndare för SwedNess.
Den tredje generationen är redan i gång, tack vare samarbete med Institut Laue-Langevin, ILL, i Frankrike. Men framtiden hänger på att säkra fler finansieringar för nya doktorander. Samtidigt kan Martin Sahlberg konstatera att forskarskolan hittills har löpt mycket väl.

Skolexempel
Paulo H.B. Brant Carvalho är en av dem som har följt hela vägen genom SwedNess – från doktorand till ESS-forskare. Hans väg är ett skolexempel på hur forskarskolan förverkligar sina ambitioner.
– SwedNess har format hela min karriär. Programmet gav mig en tydlig struktur med dedikerat stöd för att hantera behov kopplade till kurser, experimenttid och finansiering – allt inom ramen för neutronspridning. Det gav mig också självförtroendet och kompetensen att gå vidare, först som postdoktor och nu som instrumentforskare vid ESS.
Efter disputationen beviljades han ett postdoktor-bidrag inom ramen för SwedNess-programmet, finansierat av SSF. Forskningsbidraget gjorde det möjligt för honom att bedriva avancerad forskning i högtrycks-neutrondiffraktion med fokus på vätgaslagring i metalliska legeringar. Forskningen genomfördes vid Uppsala universitet och J-PARC i Japan.

ESS
Sedan mars 2025 är han verksam vid det nya neutroninstrumentet DREAM på ESS, ett mångsidigt diffraktometerprojekt som kombinerar hög upplösning och intensitet, med kapacitet att hantera komplexa experimentella uppställningar.
– Min roll är att förstå instrumentet inifrån och ut så att jag tillsammans med andra experter i DREAM-teamet kan bistå forskare från hela världen när DREAM tas i drift 2026.
Idag har han en delad tjänst som omfattar 80 procent på ESS och 20 procent vid Uppsala universitet. Denna nya tjänst är en del av Sveriges in kind-
bidrag till ESS i samarbete mellan Vetenskapsrådet, Uppsala universitet och ESS. Svenska in kind-leveranser till ESS är en del av den svenska medlemsavgiften till ESS och något de svenska neutronforskarna länge har efterfrågat som ett sätt att bidra till ESS.
– För mig är det ett fantastiskt bra upplägg. Jag får möjlighet att fortsätta min egen forskning samtidigt som jag arbetar på ESS. Detta är exakt det jag vill ha ut av min karriär.
Martin Sahlberg ser Paulo H.B. Brant Carvalhos akademiska resa som ett klockrent exempel på vad SwedNess vill åstadkomma.
– Vår ambition har hela tiden varit att bidra med kvalificerad arbetskraft till svensk industri, akademi och forskningsanläggningar som ESS.

Långsiktig satsning
Framtiden för SwedNess är fortfarande under förhandling. Fortsatt finansiering från Stiftelsen för strategisk forskning gör det möjligt att driva forskarskolan ytterligare fem år men resurser för att ta in fler doktorandgenerationer saknas fortfarande.
– Vi arbetar intensivt för att säkra dessa resurser för programmet, säger Martin Sahlberg. På lång sikt hoppas vi att ESS själva tar över doktorandutbildningen, men tills dess är vi glada över att kunna fortsätta arbetet.
SwedNess har under programmets gång visat vad en långsiktig strategisk satsning kan åstadkomma. Resultatet är ett växande forskarnätverk, ett starkt stödsystem och en stabil grund för framtida vetenskapliga genombrott.
– Vi har skapat något som verkligen gör skillnad, både för forskningen och för de människor som är en del av den. Det hoppas vi få fortsätta göra länge till, avslutar Martin Sahlberg.