Stiftelser säkerställer fri strategisk forskning

Strategisk forskning är en brygga mellan grundforskning och tillämpad forskning. Den finansieras mest av privata aktörer som stiftelser, samtidigt som statens insatser kännetecknas av ”för lite och för sent”.

Vad är strategisk forskning?
– Det avser forskning som är både excellent och relevant med förutsättning att nå genomslag i samhället inom överskådlig tid, det vill säga 5–15 år, säger Lars Hultman vd för SSF. Den horisonten är längre än för tillämpad forskning och kortare än grundforskningens. Strategisk forskning har alltså ett utpekat syfte. Exempel på viktiga områden är 6G-kommunikation, halvledare, AI, cybersäkerhet, kvantteknologi, avancerade material, rymd, klimat, energisystem, växtförädling, antibiotikaresistens, vaccin, bioteknik och precisionsmedicin.
– Strategisk forskning kan också innebära forskarskolor på prioriterade områden, karriärstöd till yngre forskare, tvärvetenskapligt samarbete och internationellt utbyte samt samarbete mellan högskola, forskningsinstitut och företag, fortsätter Lars Hultman.

Hur finansieras strategisk forskning?
– Huvuddelen bekostas av svenska privata aktörer som stiftelser och industrin. Staten gör vissa riktade satsningar som främst kanaliseras genom Vetenskapsrådet, Vinnova och FORMAS. Stiftelserna, med sina korta beslutsvägar och eget fria kapital, har ett övertag eftersom de kan agera snabbfotat, men också vara uthålliga när så behövs. Statliga aktörer måste följa regleringsbrev och årsvisa budgetar. Politikerna uppfattar mera sällan tekniskt/vetenskapliga genombrott utan agerar först när ett område är populärt, menar Lars Hultman.

”Stiftelser kan både verka agilt och ta ansvar för längre forskningsprogram.”

Hur ser framtiden ut?
– Stiftelser som SSF, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Mistra, KKS och Stint har ett mycket långsiktigt perspektiv och säkerställer att det satsas på strategisk forskning. Staten, däremot, visar inte några tecken på att säkra finansieringen.
– Det är en besvikelse, säger Lars Hultman, att den organisationsförändring som en statlig utredning nyligen föreslog inte blir verklighet under denna mandatperiod. Förslaget innebar att inrätta en myndighet för strategisk forskning jämte två myndigheter för vetenskap respektive innovation. Det hade behövts då andelen strategisk forskning av den totala, är mindre i Sverige än i viktiga konkurrerande länder. Dessutom skulle dessa tre nya myndigheter bättre koppla mot EU:s organisation och kunna ge Sverige en större avkastning på sina insatser. Det allvarliga geopolitiska läget och framväxten av forskning med dubbla användningsområden (tänk drönare) kräver också en mer ändamålsenlig styrning och taktisk finess. Inom forskningen behövs en myndighet som lyssnar till forskarnas initiativ (bottom up) och en där samhället pekar ut riktningen (top down). Den senare tematiska arbetsformen har SSF kombinerat med att ge de forskare som får projektbidrag för ett öronmärkt område en fullständig frihet att välja hur forskningen ska bedrivas och även få ändra inriktning på denna beroende på framkomlighet.
– SSF utgör idag en procent av svensk forskningsfinansiering, men vill och kan mer. Därför söker stiftelsen återkapitalisering genom donationer eller statlig avsättning. Stiftelsen är bevisligen framgångsrik inom både forskning och kapitalförvaltning samt har förhållandevis låga omkostnader. Vårt ändamål förblir att stärka Sveriges konkurrenskraft, säger Lars Hultman.
– Forskningsstiftelsernas roll är bevisade, anger Klas Eklund i sin skrift Stiftelserna ett kvartssekel (2019). Stiftelser kan både verka agilt och ta ansvar för längre forskningsprogram än vad myndigheter får göra och ta hänsyn till både behov och möjligheter, fortsätter han. Det är också osäkert om staten ens med en strategisk myndighet klarar av att hålla särintressen på armlängds avstånd. Bidrag från oberoende stiftelser är extra viktiga för att säkerställa fri forskning i ett land som Sverige där nästan alla pengar till universiteten kommer från staten.

Nämn ett hett strategiskt område
– Forskare i USA som lider av att finansieringen till universitet och college villkoras eller stryps intresserar sig nu för att flytta till ett land där det råder akademisk frihet, som hos oss. Här kan vi passa på att göra strategiska rekryteringar. Därför erbjuder SSF nu finansiering för yngre etablerade svenskanknutna forskare att söka repatriering i Sverige, avslutar Lars Hultman.