Telekom formar framtidens industri

Sverige har alla förutsättningar att leda inom framtidens telekom – men det kräver tydligare satsningar. Björn Ekelund, forskningsdirektör på Ericsson, vill se ett starkare forskningsklimat som frigör innovationskraft och säkrar tekniskt ledarskap för kommande generationer.

Björn Ekelund leder forskningen kring elektronik och cyberfysiska system på Ericsson Research, Ericssons globala forskningsorganisation med över 700 forskare och kontor i 15 länder. I nära 40 år har han arbetat på Ericsson och följt teknikens utveckling från insidan, från personsökare och de första mobiltelefonerna med NMT- och GSM-teknik till dagens AI-drivna nätverksplattformar. Och han ser tydligt hur telekom påverkar andra industrigrenar.
– Det låter kanske lite kaxigt, men det vi jobbar med idag är en bra indikator på vad svensk industri behöver i framtiden. För bara några decennier sedan var exempelvis bilar nästan helt mekaniska. Nu är de fyllda med programvara och elektronik. Samma utveckling gick vi i telekombranschen igenom för länge sedan.

Komplexa nät
Framtidens mobilnät blir alltmer komplexa. Det handlar inte längre bara om radioteknologi utan snarare om en väv av kommunikation, lagring och intelligens.
– Vi har jobbat med AI i över 15 år. När boomen kring generativ AI kom var vi förberedda, men ändå lite överraskade av hur snabbt det blev allmängods. Nu gäller det att fortsätta ligga steget före och välja forskningsfrågor med omsorg, säger Björn Ekelund.
Kanske lite färgad av sitt forskningsområde ser han mikroelektronik och halvledare som ett strategiskt viktigt område för Sverige. Trots att Sverige har få aktörer på området i dag, ser han en framtid där det blir centralt för hela industrin.
– Jag ser samma mönster som tidigare. Telekom går före – resten av industrin kommer att följa efter.
Han påpekar att Sverige har ett gott industriellt rykte när det gäller digital infrastruktur. Men på forskningssidan är läget mer bekymmersamt.
– Inom digital kommunikation och infrastruktur är vi som industriland starka. Men statlig forskningsfinansiering halkar generellt efter. I många andra länder ser vi hur staten kliver fram och investerar offensivt. Viktigt är dock att hitta en balans där finansieringen riktas mot områden som är strategiskt viktiga för svensk industri – samtidigt som akademin ges frihet att driva sina egna forskningsfrågor. Vi inom industrin satsar ju på det vi ser komma – men det behövs också utrymme för att utforska det man ännu inte känner till.

”Det vi jobbar med idag är en bra indikator på vad svensk industri behöver i framtiden.”

Samverkan
Ericsson satsar mycket på samverkansforskning. Björn Ekelund ser det som en väg till innovation och en metod för att hitta framtidens kompetens. Av dessa skäl engagerar Ericsson sig aktivt i en stor mängd kompetenscenter och centrumbildningar på svenska lärosäten.
– Vi samarbetar med både industridoktorander och traditionella doktorander och ser givetvis gärna att de väljer forskningsfrågor inom våra fokusområden. Många fortsätter sin karriär hos oss efter sin examen vilket stärker vår organisation och samtidigt ger dem en flygande start i karriären.

Tidigt yrkesval
Björn Ekelund beskriver sig själv som en tekniknörd. Intresset väcktes redan som barn, framför en svartvit tv.
– Jag minns det tydligt, det var den 20:e juli 1969, strax efter nio på kvällen. Jag såg månlandningen och hörde radiokommunikationen mellan Houston och astronauterna. Det gjorde ett enormt stort intryck på mig och där och då bestämde jag mig för att radioteknologi var min framtid.
Det beslutet har lett honom till en av de mer inflytelserika rollerna inom svensk telekomforskning. Men det är inte titeln han värderar högst.
– Numera tycker jag att bland det bästa med mitt jobb är möjligheten att hjälpa andra framåt i karriären. Och att arbeta i teknikens framkant, det är fortfarande lika spännande som när jag som åttaåring fascinerades av kommunikationen från månlandningen. Radioteknologin kändes som ren magi då – och det gör den faktiskt fortfarande ibland.