Strategisk forskning stärker Sverige
Ett utmanande omvärldsläge ställer höga krav på forskningspolitiken. En förbättrad matchning mellan samhällets behov och den offentliga forskning som bedrivs, ett reformerat resurstilldelningssystem och en stärkt kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv är exempel på faktorer som kan stärka svensk forskning framöver.
– För att värna om Sveriges attraktivitet som forskningsnation krävs att forskningspolitiken handlar lika mycket om effektivitet som anslagsnivåer. Ett reformerat resurstilldelningssystem där man i högre grad fördelar medel utifrån prestation bör gå hand i hand med en stärkt autonomi för lärosätena, säger Emil Görnerup, ansvarig för forskningspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.
Han nämner AI och kvantteknikens påverkan som en strategisk framtidsfråga för svensk forskning. Dessa teknologier har potential att revolutionera hur forskning bedrivs. Akademin behöver förhålla sig till den teknologiska omställning som nu sker i näringslivet och resten av samhället.
– Vi befinner oss i en turbulent tid, en ny omvärld som präglas av en otroligt snabb samhällsutveckling, vilket förutsätter en mer snabbfotad forskningspolitik. Vi kan inte luta oss tillbaka i fyra år efter att en ny forskningsproposition har presenterats. Det är en väldigt lång tid i dagens föränderliga omvärld som även kräver ökad europeisk och nordisk forskningssamverkan, inte minst inom nya teknologier, säger Emil Görnerup.
”Vi kan inte luta oss tillbaka i fyra år efter att en ny forskningsproposition har presenterats.”
Avgränsning av strategiska teknikområden
En betydande del i den forskningsproposition som presenterades i slutet av 2024 är satsningar på strategiska teknikområden. Emil Görnerup anser att Sverige, som en liten nation med begränsade resurser, bör fundera ytterligare ett varv kring strategiska teknikområden. Dessa områden bör få tydligare målsättningar kopplade till hur Sverige kan excellera inom specifika delar av teknikområdena där vi har komparativa fördelar.
Han nämner också fler viktiga frågor för svensk forskning just nu, till exempel forskningens roll i totalförsvarets utveckling, Sveriges beroende av kritiska teknologier och hur vi bör agera om forskningssamarbetet med USA skulle avbrytas.
– Vi behöver en tydlig balans mellan fri forskning och den forskning som möter upp de omfattande samhällsutmaningar vi står inför just nu. Uppbyggnaden av totalförsvaret innebär en enorm samhällelig kraftansträngning där forskning spelar en avgörande roll för att möta behovet av nya tekniska lösningar. Även klimatomställningen kräver ny teknik och evidensbaserad kompetens, säger Emil Görnerup.
Incitament för ökad kunskapsöverföring
Ytterligare avgörande frågor för svensk forsknings konkurrenskraft är reformer som kan få fler utländska forskare att stanna långsiktigt i Sverige samt konkreta och tydliga incitament för ökad kunskaps- och kompetensöverföring mellan akademi och näringsliv.
– Incitamenten bör kopplas till resurstilldelningssystemet och kombineras med en ökad autonomi som ger lärosätena rätt förutsättningar att arbeta mer strategiskt och långsiktigt. Det är en viktig förutsättning för att främja både den fria forskningen och forskningens samhälleliga nytta, säger Emil Görnerup.
