Stiftelsen för strategisk forskning fyller 30 år

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) firar 30 år. De hittills satsade 18 miljarder kronorna har satt stora positiva avtryck på svensk forskning. Nu höjer stiftelsen siktet.

Vad har stiftelsen åstadkommit?
– Stiftelsen bröt tidigt ny mark, säger Lars Hultman vd för SSF. Det hela började år 1994.
– Vi har verkat förnyande genom att tidigt införa forskarskolor (36 stycken till dags dato) och uppmuntra till rörlighet hos forskare mellan universitet och näringsliv, och internationellt. SSF introducerade även bidrag till unga lovande forskare toppat med en ledarskapsutbildning. Flertalet av dem är nu i ledande befattningar. Och så har vi skapat tvärvetenskapliga ramprogram inom nya heta områden. Kvalitet är det som har genomsyrat forskningen, fortsätter han.
SSF har genom initiativ för bland annat bioteknik, livsvetenskap, IT/kommunikation, kvantberäkningar, och avancerade nya material skapat konkurrensmässiga fördelar för svensk industri. Satsningarna har också resulterat i en kritisk massa av kompetenser för uppväxlad forskning i större nationella program och centrumbildningar hos andra statliga och privata finansiärer.
– Verkan av hävstänger och gemensamma krafter får inte underskattas. Där har SSF varit duktigt på att hitta verkningsfulla vridningspunkter, menar Lars Hultman.
Totalt har SSF under sina första 30 år betalat ut 18 miljarder kronor i forskningsbidrag.
– Det är inte dåligt med tanke på att SSF:s kapital från början var 6 miljarder kronor. Några år runt millennieskiftet var SSF faktiskt den dominerande finansiären inom teknikvetenskap. Det visade sig vara ett särskilt framgångsrikt strategiskt val av områden, säger han.

”Vi har verkat förnyande genom att tidigt införa forskarskolor och uppmuntra till rörlighet hos forskare mellan universitet och näringsliv.”

Hur ser forskningsportföljen ut idag?
– Stiftelsen erbjuder nu nära nog heltäckande karriär- och mobilitetsstöd. SSF har rört sig från tvärvetenskapliga till mångdisciplinära insatser. En växande andel av projekten är inriktade på hållbar utveckling:

• 6G
• Artificiell fotosyntes
• Cybersäkerhet
• EU-Batteriprogrammet 2030+
• Halvledarsystemdesign
• Havreförädling
• Komplexa cellulära system (organoider)
• Medicinsk prevention – fetma
• Mjukvaruutveckling
• Modulära blykylda kärnreaktorer
• Motverkan till antibiotikaresistens
• Strategiska metaller och mineral
• Vätgas
• Växtförädling/GMO/CRSPR cas9

– Vi är också långt fram i planeringen av en utlysning kring att ta bort koldioxid ur atmosfären. För den allt viktigare internationaliseringen kraftsamlar SSF i Ostasien, tillsammans med Japan, Sydkorea och Taiwan. Vi har även stöd till ukrainska forskare vid svenska lärosäten, fortsätter Lars Hultman.

Vad siktar stiftelsen på under nästa 30 år?
– Det korta svaret är ständig utveckling, säger han. Sverige behöver bli bättre på att bryta sin spårbundenhet när den internationella konkurrensen om resurser hårdnar. Här kommer SSF:s sätt att arbeta till sin fulla rätt.
SSF är nu tillsammans med Mistra de enda renodlade strategiska forskningsfinansiärerna i Sverige. Det kan det komma att bli ändring på, när regeringen snart beslutar om en ny organisation för statlig forskningsfinansiering. I en aktuell utredning föreslås nämligen en Myndighet för strategisk forskning. Det är något som Lars Hultman själv föreslagit, eftersom strategisk forskning utgör en mindre andel i Sverige än i viktiga konkurrentländer. Det innebär i sin tur att SSF behöver bli än mer framåtseende och snabbfotad. Arbetet med stiftelsens nya forskningsstrategi påbörjas nästa år. Den lär bli än mer strategisk och inriktad mot vetenskaplig excellens och relevans, menar han.
SSF utgör idag endast en procent av svensk forskningsfinansiering, men vill och kan så mycket mer. Därför söker stiftelsen återkapitalisering genom donationer eller statlig avsättning. Stiftelsen är bevisligen framgångsrik inom både forskning och kapitalförvaltning och har förhållandevis låga omkostnader.
– Stiftelseverktyget för forskning har prövats med utmärkt resultat, vilket Klas Eklund visade i sin skrift Stiftelserna ett kvartssekel (2019). Myndigheters handlingsutrymme begränsas av regleringsbrev. Sådant har inte stiftelser, som därför kan arbeta mer agilt. Likaså kan en stiftelse ta ansvar för längre forskningsprogram än vad myndigheter får göra. En god stiftelse lever för evigt, avslutar Lars Hultman.