Med hjälp av ljus och koldioxid ska projektet Food ingredients from CO2 with flexible microbial consortia möjliggöra tillverkning av olika ingredienser som socker, palmolja och proteiner. Det sker genom att använda en fotosyntetisk mikrobiell process för att effektivt fixera och konvertera CO2 till näring i form av socker.
Projektet har nu kommit i gång på allvar och de nyrekryterade forskarstudenterna har satt igång med sina projekt.
– Vi gör framsteg på alla fronter. De fotosyntetiska cyanobakterier som effektivt fångar upp koldioxid och omvandlar det till socker, som hela projektet bygger på, bearbetas i labbet nu. Man måste skapa många bakteriestammar. Detta gör vi främst med en gensax som klipper bort delar av DNA som inte behövs och kopplar på nya gener som gör att bakterien producerar ännu mer socker. Sedan ska de mest gynnsamma sorteras och utvecklas vidare i en ny runda, förklarar Paul Hudson.
Sockret kan sedan användas för att med hjälp av jäst omvandlas till exempelvis palmolja.
– Även i denna del har mycket hänt. Exempelvis pågår det en intensiv samverkan mellan doktoranderna på KTH och Chalmers för att hitta den bästa kombinationen av jäst och bakterier för att sockret ska överföras till jäst för tillverkning av olika matoljor.
Eftersom enzymer är centrala i både bakterie- och jästprocesserna tar de hjälp av ny AI-teknik för att kunna skapa nya, kraftfullare enzymer som är bäst lämpade för tillverkning av olika matoljor.
Nytt projekt med fokus på proteiner
Sedan projektet startade har önskan om samverkan kommit från aktörer inom den alternativa matindustrin.
– Det visar sig att de mikrobiella processer vi utvecklar inte bara kan generera socker som i sin tur kan bli matoljor. De kan även tillverka specialproteiner som kan användas inom den alternativa matindustrin. Det har lett till att vi startat ett nytt projekt med fokus på sådana proteiner som en del av det nya initiativet inom KTH, kallat ”KTH Food”, vilket är väldigt spännande.
Utvecklingen inom projektet är väldigt lovande. De har nu vissa processer som fungerar, framöver gäller det att få fungerande processer i alla led och få hela den fotosyntetiska mikrobiella processen att fungera så effektivt som möjligt.
– Det vi hittills visat är att våra processer kan åstadkomma ett flertal olika matingredienser, något som är ett viktigt bidrag till hållbarhetsarbetet. Man kan exempelvis få palmolja utan att behöva hugga ner en massa träd på tropiska plantager, avslutar Paul Hudson.
I projektet Food ingredients from CO2 with flexible microbial consortia samverkar ett konsortium bestående av SciLifeLab Fellow Paul Hudson (KTH) och tre andra forskargrupper från KTH och Chalmers, däribland Håkan Jönsson (SciLifeLab/KTH), Per-Olof Syrén (SciLifeLab/KTH) och Verena Siewers (Chalmers).