Bättre transistorer med nanoteknologi

Halvledare finns i snart sagt all elektronik, och transistorer är en central komponent i alla halvledare. Lars-Erik Wernersson forskar om hur nanoteknik kan användas för att skapa optimala transistorer, med nya applikationer, högre prestanda och lägre energiförbrukning.

Transistorer och hur de kan skalas ned, förbättras, byggas med nya material och få nya applikationer är Lars-Erik Wernerssons huvudsakliga forskningsfokus. Han är professor i nanoelektronik vid Lunds tekniska högskola och har genom åren lett en rad SSF-stödda forskningsprojekt som har utmynnat i flera patent och två företag: börsnoterade Acconeer, och det lite mindre företaget NordAmps.
– Vi sysslar egentligen med grundforskning, men tack vare SSF:s fokus på nyttiggörande har vi kunnat omsätta och kommersialisera våra resultat på ett sätt som nog annars inte hade skett. Jag trivs i gränslandet mellan akademisk spetsforskning och industri och det är där SSF verkar. För mig har det varit ett väldigt värdefullt stöd och samarbete genom åren, säger Lars-Erik Wernersson, som fick sitt första SSF-bidrag redan i början av sin karriär, då inom ramen för programmet Framtidens forskningsledare. Resultaten från SSF-stödd forskning har i förlängningen fått spinn-offeffekter i form av annan finansiering, bland annat ERC Advanced Grant och Vinnovabidrag.

Efterliknar hjärnan
Idag arbetar Lars-Erik Wernersson bland annat med att utveckla transistorer vars funktioner efterliknar den mänskliga hjärnan vad gäller förmåga att beräkna, se mönster och komma ihåg dem. Att ersätta kisel med alternativa, mer effektiva material är ett annat forskningsspår.
– Vi har stor nytta av den ledande materialforskningen vid Lunds universitet och synkrotronanläggningen MAX IV. Detta är i högsta grad tvärvetenskaplig forskning, säger han.

Minska import
Lars-Erik Wernersson är även engagerad i European Chips Act och arbetet med att göra Europa mindre beroende av import av halvledare. Idag importeras nästan alla halvledare från Taiwan, vilket skapar sårbara leveranskedjor, inte minst i det spända geopolitiska läge som råder mellan Kina och Taiwan. Han lyfter fram att Sverige i det sammanhanget kan ta en ledande roll inom nischade områden, som exempelvis inom kraftelektronik, högfrekvenselektronik och systemdesign.
– Det är av största vikt att samla kompetens inom dessa områden. Sverige skulle mycket väl kunna inta en strategisk position i framkant, avslutar han.

Ladda ner rapporten Influence of Swedish Foundation for Strategic Research Funding for Utilization of Research Results 2009–2021 på strategiska.se!