Skapar verktyg för urban mining i praktiken

– Jag tror inte det är AI-nördarna som ensamma kommer att rädda världen. Det är kombinationen av AI-teknik och annan expertis, som verkligen kan göra skillnad, säger Alexander Hollberg, docent vid Chalmers, som leder ett spännande forskningsprojekt inriktat på urban mining.

I ett nystartat projekt som leds av Alexander Hollberg, docent vid avdelningen för byggnadsteknologi vid Chalmers tekniska högskola, är syftet att genom avancerade AI- och ML-metoder skapa verktyg som möjliggör effektiv användning av stadens befintliga byggmaterial och infrastrukturkomponenter. Genom att erbjuda arkitekter, byggnadsägare och stadsplanerare information om tillgängliga material, och dessutom koppla varje återbrukad resurs till information om den positiva miljöpåverkan det ger, hoppas forskargruppen kunna öka incitamenten för hållbart byggande.
–Städer står för en överväldigande majoritet av utsläpp och resursförbrukning. Med över 70 procent av växthusgasutsläppen och 80 procent av resursanvändningen koncentrerad i urbana områden, blir vikten av att tänka nytt kring stadsplanering och byggande allt större, säger Alexander Hollberg.

Lovande verktyg
Ett av de mest lovande verktygen för att möta utmaningen är urban mining, där stadens befintliga material ses som en resurs för att bygga nytt. Josie Harrison, med den i sammanhanget perfekta kompetenskombinationen arkitekt och dataingenjör, är en viktig del av gruppen.
– Under min tid i arkitektbranschen slog det mig att sektorn inte har tagit till sig ny teknik i samma utsträckning som många andra. Ta bilbranschen till exempel, där vi sett ett stort teknikskifte mot effektivare produktion, från att Henry Ford för mer än hundra år sedan anammade det löpande bandet och började masstillverka bilar. Jag är nyfiken på om vi med hjälp av moderna teknologier kan förändra sättet vi designar hus på. Just nu arbetar jag med att hitta verktyg som kan användas för byggnadsigenkänning, som radar och bildigenkänning.
Även Aida Eghbali, byggingenjör, med ansvar för att skapa ett konceptuellt ramverk för hållbart byggande, har en bärande roll i forskargruppen.
– Just nu arbetar jag med en kartläggning av nuläget och hur det kan förbättras för framtiden. I arbetet ingår även en kvalitativ del, där jag genom intervjuer med olika branschföreträdare ska bygga kunskap om och förståelse för deras behov och inställning till att återanvända material.

Vill förenkla
Forskargruppen vill, förutom att göra det enklare för arkitekter, byggfirmor och stadsplanerare att återanvända byggnadsmaterial, även tillhandahålla en indikation på hur stor effekt återanvändning har på klimatet.
– Alla pratar om att vi måste återanvända, men ingen pratar om den faktiska nyttan. Vi vill säkerställa att återanvändning av en stads byggnadsmaterial verkligen ger den effekt vi är ute efter, säger Alexander Hollberg.
Han påpekar att det också finns många juridiska frågor kopplade till cirkularitet, utmaningar som dock ligger utanför detta projekt.
– Vårt övergripande mål är att förenkla återanvändningen av byggmaterial och på så sätt bidra till det cirkulära samhället. Siktet är inställt på att skapa ett verktyg, kanske i form av en app eller programvara som arkitekter och stadsutvecklare kan använda för att se vilka material som är tillgängliga, vilket skick de är i och var de finns i deras kommun, region eller i hela Sverige, nu, på sikt, eller om ett par år. Verktyget ska också visa hur mycket utsläpp av växthusgaser som sparas genom återanvändning av specifika komponenter och material.
En viktig drivkraft bakom projektet är att göra verklig skillnad för miljön.
– Hälften av allt avfall i samhället kommer från byggindustrin. Det finns mycket större potential i återanvändning av byggmaterial än att förbjuda plastsugrör i EU. Om vi lyckas kan vi göra verklig skillnad, fastslår Alexander Hollberg.