Framtidens robotar ska förstå människan – PROWIL visar vägen

Hur kan robotar och smart automation utvecklas med människan i centrum? Den frågan står i fokus för forskningsprojektet PROWIL vid Högskolan Väst. Projektet leds av Kristina Eriksson, docent i produktionssystem, som länge har verkat i gränslandet mellan människa och teknik.

– Jag har en bakgrund som maskiningenjör och arbetade länge med hur man planerar och effektiviserar industrins processer. Men under senare år har jag blivit alltmer intresserad av själva samspelet mellan teknik och människa, det vill säga organisation, ledarskap, lärande och hälsa.
PROWIL tar avstamp i just den skärningspunkten med målet att skapa en ny generation smart automation som är resilient, inkluderande och har människan i centrum. Här handlar det inte bara om robotar som upprepar samma moment i all oändlighet. Framtidens smarta automation innebär system som kan fatta beslut i realtid, samarbeta med människor och bidra till en bättre arbetsmiljö.

Från Industri 4.0 till 5.0
När begreppet Industri 4.0 slog igenom på 2010-talet handlade det mycket om digitalisering, automatisering och smarta fabriker. Men när EU några år senare lanserade Industri 5.0 kom nya dimensioner som hållbarhet, resiliens och människans roll in i bilden.
– Jag ser det inte som en ny revolution utan snarare som en nödvändig komplettering. För att lyckas med 4.0 behöver man även 5.0, säger Kristina Eriksson.
PROWIL är en viktig del av den utvecklingen. Genom tvärvetenskapliga team där tekniska forskare samarbetar med kollegor inom arbetsintegrerat lärande, hälsa och informatik studeras hur teknikutvecklingen påverkar människor på fabriksnivå vilket omfattar alltifrån ergonomi och kognitiv belastning till organisationsfrågor.

Bred palett
Projektet samlar sju industripartners med vitt skilda profiler – från globala koncerner som GKN Aerospace och Saab Group till medelstora tillverkare som MiMsafe, Ultramare och AnVa KSG. Bland de mer entreprenörsdrivna aktörerna finns Inwoco, med patenterade lösningar inom träbyggnation samt Fridh & Hell, verksamma inom byggindustrin.
– Det spelar ingen roll om man är ett nischat byggföretag, ett entreprenörsbolag eller en internationell jätte. När det kommer till att införa smart automation brottas alla med liknande utmaningar, förklarar Kristina Eriksson.
Första projektåret ägnades åt kartläggning och workshops ute på företagen. Nu pågår konkreta case, bland annat kring kvalitetskontroll där tekniken finns men inte riktigt integreras i rutinerna. Genom att samla olika kompetenser i workshops försöker man hitta nya vägar framåt.
Ett annat case handlar om en robot som ska kunna samarbeta med människor. Om operatören vill skruva på en komponent ska roboten kunna vänta och anpassa sig, ett stort steg bort från 1980-talets mer stela automatisering.

Lärande i centrum
För Kristina Eriksson är det självklart att projektet inte bara ska bidra till tekniska lösningar utan också till lärande.
– Vi vill stötta företagen så att de kan ta till sig ny teknik på ett hållbart sätt. Det handlar om att utveckla arbetsmiljön och skapa attraktiva industrijobb, både fysiskt och psykiskt, säger hon.
På Högskolan Väst ser hon PROWIL som en del av något större, en förening av lärosätets två forskningsprofiler, produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande.
– Att jobba tvärvetenskapligt är utmanande och tar tid, men det är också här som de stora möjligheterna finns. Vi försöker bygga broar mellan akademi och industri. På sikt hoppas jag att vi kan bidra till en mer hållbar produktion, säger Kristina Eriksson.
Trots de stora utmaningarna ser hon optimistiskt på framtiden.
– Jag har ett mycket engagerande och roligt jobb som ger känslan av att vara med och förändra världen, om än i små steg.