Visuella analyser effektiviserar sjukvården

Insamling av genetisk information används alltmer, särskilt inom cancervården. En stor utmaning är dock att hantera den dramatiska ökningen av genomikdata. Genom utvecklingen av nya metoder för effektivare visualiseringsanalyser kan patienter få en bättre och mer skräddarsydd diagnostik och behandling.

Analys av genetisk information, genomik, används inom sjukvården för att bättre förstå och diagnostisera patienter. Individualiserad vård baserad på genetisk information kan bättre förutsäga hur en enskild patient reagerar på olika behandlingar och därmed kan vården individualiseras.
– Det uppstår lätt flaskhalsar eftersom volymen av datamängder växer och det blir svårare att få en överblick och hitta relevant information. Min forskning handlar om att kombinera så mycket information som möjligt i en visualisering så att all relevant data ska finnas överskådligt på ett och samma ställe, säger Emilia Ståhlbom.
Hon har en tjänst som industridoktorand vid avdelningen för Medie- och Informationsteknik vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Hennes företagshemvist är hos it-företaget Sectra, en leverantör av it-system för effektiv hantering av medicinsk multimedia och patientinformation. Sectra är ursprungligen en avknoppning från Linköpings universitet.
– Jag får det bästa av två världar, dels kopplingen till universitetet och akademin, dels till industrin och närheten till sjukvården och patienterna. Det är annars en stor utmaning att nyttjandegöra forskningsresultat så att de faktiskt kommer till gagn för dem de är till för. Med den här kopplingen kan jag mycket snabbare omsätta ny kunskap till praktisk användning, säger Emilia Ståhlbom.

Brygga mellan akademi och industri
Som industridoktorand finansieras Emilia Ståhlbom i huvudsak av Stiftelsen för strategisk forskning. Till hösten 2025 disputerar hon på sin avhandling vid Linköpings universitet. Handledare är Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering.
– Den handlar om utvecklingen av visualiseringskoncept för genomikdata för framtidens sjukvård. Mitt fokus är inom onkologi, men användningsområdet är mycket större och kan användas för många olika diagnoser, säger Emilia.
Sekvensering av DNA blir alltmer vanlig inom sjukvården. Efter att provtagning på patienten gjorts, i form av blodprov eller biopsi, ska DNA extraheras och sekvenseras i labbet. Därefter granskar en genetiker genomikdatan och letar efter skadliga förändringar i arvsmassan (mutationer) som kan förklara de mekanismer som orsakar sjukdom och i vissa fall även ge information om hur sjukdomen bäst kan behandlas.
– Datavolymen är mycket stor, har många fel och kräver tolkning av en genetiker för att vara till nytta för läkare i sjukvården. Det finns stora utmaningar kring att avskriva felaktiga resultat, förstå resultatet och sammanställa flera olika typer av visualiseringar av genomikdata, säger Emilia Ståhlbom.

Nya digitala verktyg
Inom ramen för sitt doktorandprojekt har hon utvecklat nya typer av visualiseringskoncept som samlar ihop många olika typer av data som visas aggregerat tillsammans.
– Vi försöker kombinera så mycket information som möjligt i en visualisering. Det innebär att man snabbare kan få en överblick av stora datavolymer och mer effektivt kan hitta relevant information och fler mutationer som kan vara av betydelse för patientens behandling. Vi gör processen för integrerad diagnostik smidigare helt enkelt, säger Emilia.
Hon hoppas nu att hennes forskningsresultat ska användas för att skapa nya digitala verktyg för analys av genomikdata.
– Visionen är att man ska kunna skapa sig en detaljerad bild av en patients sjukdom och hantera ännu större datamängder. Då kan DNA-sekvenseringen bli en rutinmässig del av sjukvården och fler patienter få en mer individanpassad vård.