Rymden är inte längre bara för raketer och satelliter. I dag handlar det också om AI, klimatdata, energilösningar och krisberedskap. Genom ESA Phi-Lab Sweden, där RISE ansvarar för programkontoret, har Sverige nu en ny plattform för att driva teknisk innovation och stärka sin konkurrenskraft i rymdsektorn. Programmet är en del av ESA:s europeiska nätverk av Phi-Labs som ska bidra till att kommersialisera rymdrelaterad forskning.
– Målet är att snabba upp vägen från forskning till verkliga tillämpningar. Det kan handla om allt från AI-system som tolkar satellitdata till edge-lösningar som klarar de extrema förhållandena som rymden innebär, säger Chiara Ceccobello, projektledare vid RISE.
I Sverige finansieras satsningen till hälften av ESA och till hälften av Vinnova. Utöver RISE ingår även Kungliga Tekniska högskolan, Institutet för rymdfysik och Swedish Space Corporation i programmet.
– Vi fokuserar inte bara på teknik som ”går upp” i rymden, utan även på att använda rymddata och teknologier här på jorden som, exempelvis, att förutsäga extremväder, stärka transportsystem eller förbättra energiförsörjning.

Samverkan
ESA Phi-Lab Sweden startade i april och är öppet för samarbeten med både forskning och industri. Under programmets första fyra år kommer utlysningar att ske årligen, med första utlysningen via Vinnova nu i juni.
Men det handlar inte bara om teknik. Rymden har också blivit en strategisk framtidsfråga.
– I en tid av osäkerhet och geopolitiska spänningar är det avgörande att Sverige har en autonom kapacitet i rymden. För att vara motståndskraftiga och konkurrenskraftiga behöver vi kunna fatta egna beslut och utveckla hållbar teknik, säger Chiara Ceccobello som även framhåller vikten av miljöansvar.
– Vi måste föra teknikutvecklingen framåt med klokhet, utan att öka resursförbrukningen eller lämna ett spår av onödigt avfall. Vårt ansvar är att framtidens innovationer blir lika hållbara som banbrytande.

Säkrar både dagens och morgondagens digitala system

Digitaliseringen rusar framåt i snabb takt. Men med kameror i elnät, AI i sjukvården och ständigt uppkopplade enheter växer också hotbilden. På forskningsinstitutet RISE samordnas arbetet inom cybersäkerhet genom Centrum för cybersäkerhet.
– AI och cybersäkerhet påverkar varandra i båda riktningarna. Vi kan använda AI för att stärka säkerheten, men AI innebär också nya sårbarheter. Det gäller att säkerställa att AI inte manipuleras eller läcker känslig information, säger Johan Rosell, chef för verksamheten.
Centrumet fungerar som en motor för RISE satsningar inom cybersäkerhet där forskare får stöd att utveckla projekt, hitta finansiering och samverka över disciplingränser. Ett särskilt fokus just nu är AI inom totalförsvarets ramar.
– Vi måste höja kunskapsnivån i samhället. Det är lätt att använda AI utan att förstå riskerna. Om en internettjänst är gratis kan det vara bra att fundera på om man verkligen är kunden eller den faktiska produkten som företaget säljer vidare i form av dina personliga data, säger Johan Rosell.

Djup expertis
Forskningen handlar inte bara om teknik utan också om att hjälpa kommuner och myndigheter att förstå vilka digitala fallgropar som finns – och hur man undviker dem. I testbädden Cyber Range utbildar och övar RISE personal inom både offentlig och privat sektor på cybersäkerhet.
En som står för den djupa tekniska expertisen är Apostolos Pyrgelis, senior forskare vid RISE. Hans arbete fokuserar på hur AI och maskininlärning kan användas utan att äventyra användarnas integritet.
– Målet är att skydda både individer och offentliga system. För att lyckas måste vi säkra allt från hårdvara till mjukvara där utvecklare måste ta ansvar för säkerhet redan innan de lanserar nya lösningar.
Siktet är inställt på att utveckla tekniker som gör det möjligt att använda AI på känslig data, utan att någon faktiskt får tillgång till informationen. Kryptering, säker flerpartsberäkning och integritetshöjande metoder som ”privacy by design” är centrala i forskningen.
– Integritetsfrågor får inte vara något vi hanterar i efterhand. De måste vara inbyggda från början. Bara då kan vi skapa digitala tjänster som människor kan lita på, både idag och imorgon, fastslår Apostolos Pyrgelis.

Bygger framtiden med digital spetskompetens

Mängden data i samhället ökar lavinartat men för att kunna omvandla den till insikter, lösningar eller nytta krävs både teknik och kunskap. Det är här AI-fabriken och ICE kommer in i bilden. På uppdrag av RISE arbetar Thor Wikfeldt, föreståndare för kompetenscentret ENCCS och Isabelle Kemlin, Business and Innovation Executive, med att sänka trösklarna till digital spetskompetens.
– I AI-fabriken Mimer erbjuds företag en plats där de kan förstå och använda sin data. Det kan handla om att analysera kördata från lastbilar eller optimera energiförbrukning i realtid. Det viktiga är att de inte behöver ha egna servrar eller full egen expertis – det kan de få stöd med från oss, säger Thor Wikfeldt.
Han beskriver AI-fabriken – där hårdvaran placeras i Linköping men experter fördelas mellan Linköpings universitet och RISE – som en plattform för att göra AI tillgängligt, särskilt för små och medelstora företag.
Verksamheterna kan ansluta sig till RISE infrastruktur och få tillgång till beräkningskraft, molntjänster och experter inom AI och dataanalys.
– Vi vill visa att AI inte bara är för jättarna. Här får även mindre företag möjlighet att experimentera och växa med sin data, säger Thor Wikfeldt.

Testbädd
ICE Datacenter i Luleå är ett av Europas mest avancerade öppna testdatacenter. Här bedrivs forskning kring hållbar drift, kylsystem, elkraft, spillvärme och automatiserad styrning.
– Vi kan till exempel simulera olika klimat och testa hur ny teknik fungerar under extrema förhållanden. Det är avgörande för att datacenter ska bli mer hållbara, säger Isabelle Kemlin.
En stor fördel med ICE är att företag kan testa utrustning eller utvärdera lösningar utan att behöva bygga egna anläggningar. Testmiljöerna används också för att utveckla ny teknik tillsammans med internationella aktörer som till exempel Ericsson, Meta, Vertiv och ABB, men verksamheten är lika öppen för små innovativa bolag.
För både Isabelle Kemlin och Thor Wikfeldt är det viktigt att tekniken de utvecklar har ett högre syfte.
– Vi gör AI tillgängligt för fler på ett mer energieffektivt sätt. Det handlar om att bygga en smartare och mer hållbar framtid, inte bara för våra kunder, utan också för nästa generation, säger Isabelle Kemlin.
Thor Wikfeldt är inne på samma spår:
– När vi hjälper företag att förstå sin data och fatta bättre beslut i dag, skapar vi också värde för morgondagens samhälle.

RISE i frontlinjen för digital autonomi och skalbar AI

– Mycket av vår forskning kan kopplas till digital autonomi. EU vill minska beroendet av utomeuropeiska leverantörskedjor där tekniker som RISC-V ger möjlighet att utveckla egna, oberoende teknikstackar, säger Björn Forsberg, forskare.
För att ligga i framkant samarbetar RISE med Europeiska RISC-V-aktörer och bedriver forskning på nya hård- och mjukvarulösningar för applikationsområden som är av vikt för Sverige och svensk industri.
RISC-V är en öppen processorarkitektur som gör det möjligt att utveckla avancerade chip utan att vara bunden till licenser från USA eller Asien – som ett slags Linux för hårdvara. Det innebär både teknisk frihet och nya affärsmöjligheter.
– För industrin innebär det att man slipper uppfinna hjulet på nytt. I stället kan man bygga vidare på en öppen grund och anpassa tekniken efter sina behov där det tillför mervärde, säger Björn Forsberg.

Verkliga miljöer
Liknande resonemang återkommer i forskaren Thomas Ohlson Timoudas arbete med att skala upp AI-lösningar för industriella tillämpningar. Det handlar om att gå från smarta prototyper till system som fungerar i verkliga miljöer.
– AI-lösningar måste vara tillförlitliga och energieffektiva i drift under belastning.
För många industriföretag är en fragmenterad IT-miljö ett hinder. Ofta handlar det om gamla, inkompatibla system och inlåsningseffekter. För att möjliggöra AI krävs en flexibel digital infrastruktur som drar nytta av modern moln- och edgeteknik.
Tvärindustriella samarbeten kring öppna ekosystem och lösningar är en viktig nyckel.
– Vi behöver bygga upp både kunskap och infrastruktur i Sverige för att stärka vår digitala autonomi och minska beroendet av globala molnaktörer, fastslår Thomas Ohlson Timoudas.