Rustar skogen för framtiden

Sjukdomar hos träd är ofta svåra att upptäcka med blotta ögat. Vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår ett forskningsprojekt där dolda hot kartläggs i syfte att utveckla digitala verktyg för ett skogsbruk som främjar tillväxt, motståndskraft och klimatanpassning.

– Man kan stå framför ett träd som växer dåligt utan att ha en aning om varför. Men det kan vara sjukdomar som döljer sig i bakgrunden. De är inte dramatiska nog att döda trädet direkt men de försvagar det och gör det mer sårbart, säger Malin Elfstrand, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.
Tillsammans med doktoranden Sara Lopez Fernandez undersöker hon ”vardagssjukdomar” bland skogens träd. Deras arbete är en viktig pusselbit i det större projektet Landscape Breeding, där forskare från olika discipliner samarbetar för att ta fram ett digitalt beslutsstöd för framtidens trädval.
– Vi vill förstå vilka svampar som finns i barren och hur variationer i svampsamhället påverkar trädens vitalitet och tillväxt och när i trädens skottskjutning de infekteras av skadesvampar. Vi tror nämligen att skottskjutningen är trädens akilleshäl. Målet är att bygga in den kunskapen i urvalet av träd så att vi inte bara planterar de träd som växer snabbast utan de som har bäst förutsättningar att klara klimatförändringar och olika sjukdomar.
Med hjälp av drönarbilder, fältstudier och molekylära studier av svampar i barren samlar teamet data över stora områden. Syftet är att spåra sjukdomsmönster och identifiera träd som klarar sig trots infektioner.
– Det finns träd som bär på skadegörare men som ändå håller sig friska. Att förstå vad som gör dem tåliga är en nyckel till framtidens skogsbruk. Vi hoppas kunna visa att vissa träd samlar in ett bättre mikrobiom som hjälper dem att hålla sig friska och att det är den sortens egenskaper vi ska börja selektera för.

Nya broar
Samarbetet inom projektet är tätt. Doktorander från olika delprojekt arbetar tillsammans i fält, delar data och lär sig av varandra.
– Vi har tre otroligt duktiga doktorander som kompletterar varandra perfekt. Det är ett team som verkligen bär det här projektet framåt, säger Malin Elfstrand.
María Rosario García-Gil, forskare på Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU, som leder hela projektet, lyfter också fram den unika dynamiken.
– För att kunna lösa komplexa frågor av det här slaget krävs det att forskare förstår och tar till sig varandras perspektiv. Det här projektet skapar inte bara ny kunskap, det bygger också nya broar mellan olika forskningsfält.