AI ska bli smartare, snålare och mer transparent. Forskaren Dmitri Rachkovskij vid Luleå tekniska universitet utvecklar nya metoder som kombinerar hjärninspirerade modeller med moderna neurala nätverk. Siktet är inställt på att utveckla AI-modeller som fungerar även i små enheter.
Dmitri Rachkovskij, professor i artificiell intelligens från Ukraina, har arbetat med AI-forskning i över 30 år. Som ung doktorand i Kiev arbetade han med pionjärer inom AI. I dag bygger hans forskning vidare på samma vision, att förstå och återskapa intelligens.
– Målet är att skapa AI som inte bara kan lösa enskilda problem, utan som kan resonera, generalisera och förklara sig likt människor.
Hans arbete fokuserar på hyperdimensionell beräkning, även kallat vektor-symboliska arkitekturer, VSA. Inom detta paradigm representeras information som distribuerade mönster över tusentals dimensioner. Det möjliggör effektiv kombination, bearbetning och tolkning av modeller – utan behov av omfattande träning eller stora beräkningsresurser.
– Dagens AI, särskilt stora språkmodeller, är kraftfulla men fungerar i stort sett som svarta lådor. De är svåra att tolka, kräver stora datamängder och mycket energi. Vår metod är kompakt och transparent vilket gör den idealisk för så kallad Tiny AI, förklarar Dmitri Rachkovskij.
Stöd från SSF
Tack vare stöd från Stiftelsen för strategisk forskning har han kunnat fördjupa sin forskning vid Luleå tekniska universitet.
– Finansieringen från SSF har varit avgörande. Anslagen har inte bara möjliggjort min forskning utan även gett tillgång till en stimulerande miljö och internationella samarbeten.
Nästa forskningssteg är att integrera de nya metoderna med djupa neurala nätverk. Målet är att skapa hybridmodeller som förenar det bästa av två världar.
– AI utvecklas snabbt och vi måste vara beredda att anpassa oss. Men jag är övertygad om att framtidens AI kommer att byggas på hjärninspirerade, flexibla och hållbara arkitekturer.
På sikt hoppas Dmitri Rachkovskij att hans arbete ska bidra till banbrytande ny teknik och stärka Sveriges position inom området.
– Det handlar inte enbart om forskning. Genom att satsa på innovation skapas också förutsättningar för framtida teknologiska genombrott.
Stiftelsen för strategisk forskning har avsatt totalt 63 miljoner kronor för att stödja disputerade forskare från Ukraina. Syftet är att ge dessa forskare möjlighet att fortsätta sin forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin vid svenska universitet och forskningsinstitut.
strategiska.se/