Erfarenheter från Ukraina ska förhindra träddöden i Sverige

Kateryna Davydenko, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har tagit med sig ovärderliga erfarenheter från arbetet med hotade träd i Ukraina till Sverige där ask och alm nu hotas av svampsjukdomar och invasiva skadeinsekter. Målet är att rädda våra lövträd och rusta skogen inför framtiden.

När Ryssland invaderade Ukraina tvingades Kateryna Davydenko lämna sitt hemland. Hon hade då redan byggt upp en framgångsrik forskarkarriär i Kharkiv där hon ledde viktiga studier kring invasiva arter, bland annat om den smaragdgröna asksmalpraktbaggen, som orsakat omfattande skador på ask i östra Europa. Till Sverige tog hon inte bara sin familj utan även kunskap som kan bli avgörande för den biologiska mångfalden i våra skogar. Nu leder hon ett forskningsprojekt vid SLU i Uppsala med fokus på att öka motståndskraften hos landets lövträd.
– Jag är väldigt glad över att kunna fortsätta mitt arbete här. Det första projektet jag gjorde för SSF 2022 blev en viktig startpunkt. Det visade att det fanns en plats för mig, mina barn och för min forskning i Sverige, berättar hon.

Flera hot
I sin forskning har Kateryna riktat in sig på två allvarliga hot mot svenska askar: svampsjukdomen askskottsjuka (ADB) och den smaragdgröna asksmalpraktbaggen (EAB). Den sistnämnda har ännu inte nått Sverige men klimatförändringar och internationell transport gör att risken ökar snabbt.
– I Ukraina har vi haft problem med EAB i många år. Jag tror att mina erfarenheter därifrån kan vara till stor nytta här. Inom projektet modelleras olika spridningsscenarier, samtidigt som nya verktyg för tidig upptäckt och övervakning utvecklas.
Forskarna arbetar även med genetiska studier för att identifiera träd med naturlig motståndskraft mot både EAB och ADB.
– Vissa gener kan skydda mot det ena eller det andra hotet, men vi vet väldigt lite om kombinerad resistens. I Ukraina ser vi nu hur båda hoten samverkar. Det ger oss en unik chans att studera interaktionen innan EAB kommer till Sverige.

Samarbete
Ett nära samarbete med Skogforsk gör det möjligt att förena molekylärbiologiska metoder med fältdata. Målet är att utveckla genetiska markörer som kan identifiera resistenta individer, något som blir avgörande för framtida förädlingsarbete. Dessutom kombineras fältövervakning med satellitbilder för att bygga ett system för tidig varning. På så sätt kan nya angrepp upptäckas innan de hinner sprida sig.
Kateryna betonar också vikten av att öka medvetenheten kring hur lätt invasiva arter kan spridas av misstag till exempel genom ved, jord eller bagage från resor.
– Många tänker inte på att parasiter och skadegörare kan följa med hem i ryggsäcken. Men konsekvenserna kan bli förödande, i värsta fall slår de ut hela trädslag.

Framtid
Framtiden för Sveriges lövträd är osäker. Med klimatförändringar som försvagar träden och nya sjukdomar och insekter som breder ut sig, står vi inför ett komplext och allvarligt läge.
– Vi tar ofta våra skogar för givna. Men det är inte längre självklart att de kommer att finnas kvar som vi känner dem.
På Gotland, där kampen mot almsjukan har pågått i över 20 år, har Kateryna sett hur värdefulla träd riskerar att försvinna för alltid.
– Jag besökte Gotland och såg alléer med gamla, vackra askar och almar. Jag vill arbeta för att bevara dem, inte bara i genbanker, utan i själva landskapet där de hör hemma.
Almens situation är redan kritisk, medan askarna fortfarande har något bättre förutsättningar. Om de försvinner skulle det vara ett hårt slag både för den biologiska mångfalden och för det svenska kulturlandskapet.
– Träden är viktiga, inte bara ur ekologisk synvinkel. De är också bärare av stora kulturella och sociala värden. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att rädda dem, både här i Sverige och i mitt hemland Ukraina.