Bättre batterier på bred front
Det är dags att steppa upp. Precis som när det gäller de militära säkerhetsfrågorna vill EU nu öka vår självständighet och egen förmåga när det gäller energisäkerhet, och då inte minst för batterier.
Batterier är verkligen en strategisk produkt för EU. Vi eftersträvar en högre grad av självförsörjning, från råmaterial till produktion och återvinning. Efterfrågan på batterier ökar dessutom hela tiden. Förutom inom bärbar elektronik, elbilar och tunga fordon, som alla är etablerade i samhället, så handlar det idag också om drönare, robotar och alltmer om stora batterilager som ska kunna lagra förnybar energi och stabilisera elnätet. Allt detta ska dessutom göras grönt, det vill säga miljömässigt acceptabelt, och flera nya EU-direktiv har tillkommit som reglerar hur och i vilken omfattning detta ska ske.
Sverige har mycket goda förutsättningar att bli en central aktör; vi har en hög grad av förnybar elproduktion, vi har en hel del av de råmaterial som behövs, och vi har en bred samhällelig acceptans för den gröna omställningen. Dessutom har vi batteriforskning och -utveckling, både inom akademi och industri, som är internationellt erkänd och etablerad i flera viktiga nätverk och satsningar.
Enligt IEA, International Energy Agency:s årliga rapport Global EV Outlook [1, 2] för 2024 framgår att:
- 20 procent av alla personbilar som såldes globalt 2024 var laddbara.
- I Europa var andelen laddbara personbilar drygt 20 procent, andelen elbussar 13 procent och tunga lastbilar drygt 4 procent.
- I Kina är nästan hälften av nybilsförsäljningen laddbar.
- I USA är andelen laddbara personbilar strax över 10 procent.
- Priset per batteripack föll i genomsnitt med 25 procent under 2024.
IEA spår att andelen laddbara personbilar överstiger 40 procent till år 2030.
Fyra av fem av dessa kommer att tillverkas i Kina.
Tillverkarna i EU måste sälja minst 60 procent laddbart år 2030.
iea.org/reports/global-ev-outlook-2025
Compel – för elektrifiering av transportsystemet
Compel
Compel, Competence and excellence for the electrification of the transport system, är ett samarbete mellan Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet. Det har skapats för att vara en internationell röst bland alla stora aktörer globalt inom området.
För att bidra till Sveriges konkurrenskraft är det också viktigt att ha med industrin och därför finns ett industriråd där Volvo Cars, AB Volvo och Scania ingår. Compels forskare täcker hela batteriets så kallade värdekedja, från utveckling av batterimaterial och cellkoncept till tillverkning och återvinning.
Vid Uppsala universitet koordineras Compel av professor Kristina Edström som berättar om uppdraget att driva forskningen framåt och utbilda morgondagens ingenjörer. Fokus ligger på batteriteknologi, speciellt på forskning och utbildningssatsningar. Arbetet med att skapa en nationell plattform för batteriforskning och -utbildning startade 2021. Två år senare fick de tre universiteten stora, och inte minst långsiktiga, statliga forsknings- och utbildningsanslag för satsningen.
– Det som jag tycker är speciellt med Compel är att forskning och utbildning går hand i hand, säger Kristina Edström. Vi breddar kursutbudet och skapar nya kurser. Några exempel: Uppsala universitet ger en kurs i batterisystemteknik från hösten 2025 inom master- och civilingenjörsprogrammen, Chalmers har ett så kallat Tracks-koncept med tvärvetenskapliga kurser i samarbete med industri och samhälle. Vid Lunds universitet passar regeringens satsning ”Ingenjörspaketet”, som infördes förra året och fokuserar på grön och digital omställning, bra ihop med satsningarna inom Compel. Cirka hundra nya civilingenjörsplatser med relevans för grön och digital omställning har tillkommit, varav flera med fokus på elektrifiering och batteriteknik.
BASE – kompetenscentrum för batteriteknologi
Batteries Sweden
Batteries Sweden, BASE, är ett av Vinnovas kompetenscentrum. Centrumet bedriver innovationsdriven forskning mellan akademi och industri med ett långsiktigt fokus på batteriteknologi.
Centrumet har även uppdraget att forma nästa generations batterispecialister. Från den akademiska sidan är Uppsala universitet, KTH, Chalmers och RISE med. Från industrin deltar bland annat Scania, Altris, Volvo Cars, Volvo Group och ABB.
BASE har funnits sedan 2020 och under 2025 har tolv nya projekt beviljats finansiering inom tre tematiska områden: metodutveckling, cellforskning och batterimaterial. Projekten engagerar 22 partners längs hela batteriets värdekedja – från råmaterial till cellproduktion och vidare till återvinning. Utöver dessa teman arbetar centret tvärvetenskapligt med frågor som rör miljömässig hållbarhet, säkerhet, jämställdhet och utbildning, vilket genomsyrar samtliga projekt.
De nya projekten fokuserar på bland annat:
- Nya metoder för karaktärisering samt modellering av batterier
- Återvinning av batterier samt second-life-diagnostik
- Styrning, kontroll och automation
- Processteknologi för batteritillverkning
- Utveckling av kolmaterial och polymerer
- Studier av formering och åldrandeprocesser
– Att parterna i BASE nu, både inom akademin och industrin, samlas och samarbetar i en andra fas stärker vår långsiktiga förmåga som både kunskaps- och industrination, säger professor Daniel Brandell, centrets föreståndare. Det är viktigt för oss att inte bara kunna vara aktiva i en begränsad del av värdekedjan utan att vi har förståelse för råmaterial, förädling och produktion samt i slutändan återvinning. Vi behöver kunna förstå och implementera hela kedjan av nästa generations batterier.
BATTERY 2030+ – driver grundläggande batteriforskning i EU
Battery 2030+
Battery 2030+ är ett mycket stort europeiskt forskningsinitiativ som finansieras av Horizon Europe och koordineras från Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.
Sedan förra årets upplaga av Framtidens Forskning har Kristina Edström efterträtts av Patrik Johansson som director och flera nya projekt har tillkommit. Initiativet utgörs nu av över 20 projekt som tillsammans samlar drygt 100 partners över hela Europa. Tillsammans täcker projekten ett brett område inom batteriforskning. Projektet sträcker sig från tydlig grundforskning till applikationsinspirerad forskning. Allt syftar till att utveckla morgondagens batterier inom Europas gränser. Några exempel är forskning för att verkligen förstå vad som händer inne i ett batteri under upp- och urladdning, något som görs bland annat på synkrotronanläggningar som MAX IV i Lund, och hur sensorer kan användas för att övervaka och förbättra prestandan hos batterier och batteripack. Detta kan med fördel kopplas till att förse batterierna med självläkande egenskaper, ibland med olika processer i naturen som förebild. En tydlig skillnad jämfört med tidigare projekt inom Battery 2030+ är att antalet projekt som fokuserar på miljömässigt säker utvinning av råmaterial och återvinning av batterier har ökat. Det ligger helt i linje med det EU-direktiv som kom för två år sedan och som skärpte reglerna för insamling och återvinning av batterier. Att återvinna batterier involverar många kemikalier och upphettning till höga temperaturer vilket i sig är energikrävande.
– Kan man minska de behoven och använda skonsammare, kanske vattenbaserade metoder, så är mycket vunnet, säger Patrik Johansson. Vad gäller råmaterial så har Sverige, Norge och Finland stora fyndigheter som skulle kunna exploateras och därmed minska vårt beroende av andra länder. Ytterligare några projekt fokuserar på digitalt driven produktion. Målet här är att kunna specificera önskade egenskaper för en viss tillämpning, och få ut ett ”recept”. Dit är det en bit kvar, men med hjälp av AI och maskininlärning, gärna kopplat till automatisering via digitala tvillingar, kan det mycket väl bli verklighet inom tio år. Våra projekt inom Battery 2030+ bedriver forskning runtom i EU, men även Norge, Storbritannien och Schweiz deltar, men de länderna står då för sina egna kostnader.
