AI och ingenjörskonst – verktygen som formar Sveriges framtid

– AI kommer att revolutionera forskning i sig. Men då krävs det att vi inte bara åker med utan formar resan själva. Det säger Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som ser både möjligheter och utmaningar för Sverige som forskningsnation.

Med en doktorsexamen i ekonomisk historia och en master i internationell ekonomi har Sylvia Schwaag Serger länge befunnit sig i gränslandet mellan akademi, politik och näringsliv. Exempel på det är rollen som professor vid ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet och tidigare uppdrag som rådgivare till EU-kommissionen, OECD och Världsbanken, vetenskapsråd i Kina och ledamot i statens AI-kommission, listan kan bli hur lång som helst. Sedan ett år tillbaka är hon vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, en fristående akademi som grundades 1919 med ”uppgift att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”. IVA har cirka 1 300 invalda svenska och internationella ledamöter och 250 medlemsföretag i IVA:s Näringslivsråd.
– Som någon som inte är född i Sverige ser jag IVA som en symbol för ett samhälle där akademi, näringsliv, stat och civilsamhälle möts för att ta ansvar. Det är inte självklart och just därför måste vi värna det.
Hon lyfter särskilt fram Sveriges styrkor: stark tillit mellan samhällsaktörer, en lång tradition av att både stat och näringsliv investerar i forskning och innovation samt en ingenjörskultur som byggt landet på systemförståelse och lösningsorientering.
– I motsats till många andra länder finns här en bred samsyn om att kunskap är avgörande för samhällsutveckling. Det är en enorm tillgång i en tid när många länder polariseras och där fakta och vetenskap attackeras.

”Det är lätt att stå upp för värderingar och ideal när alla håller med. Nu måste vi stå upp för dem när det blåser.”

Globalt skifte
Men starka inhemska förutsättningar räcker inte alltid till i en värld där spelplanen är under snabb förändring. Just nu pågår ett skifte i den globala dynamiken vilket kan bidra till att små länder som Sverige kan hamna i kläm.
– När gamla maktbalanser rubbas utmanas vi från flera håll samtidigt. De länder som idag investerar mest i kunskap är inte alltid demokratier, vilket är något vi måste förhålla oss till.
Hon ser med oro på utvecklingen i andra delar av världen där akademisk frihet hotas.
– Det är nyttigt att vi utmanas nu. Vi har tagit våra internationella samarbeten, våra institutioner och vår vetenskapliga frihet för givna. Det är lätt att stå upp för värderingar och ideal när alla håller med. Nu måste vi stå upp för dem när det blåser.
Även om utmaningarna är många ser hon med tillförsikt på Sveriges möjligheter att vara en aktiv aktör i det teknikskifte som nu pågår.
– Den ekonomiska historien visar att det inte alltid är de som utvecklar tekniken som vinner. Längsta strået drar de som bäst kan dra nytta av ny teknik. För att Sverige ska vara en fortsatt stark forskningsnation krävs fortsatta strategiska satsningar på teknikutveckling.

AI i människans tjänst
Sylvia Schwaag Serger är sedan tidigare en del av regeringens AI-kommission.
– AI är en helt disruptiv teknologi med enorm potential, om vi ramar in den rätt. Det är viktigt att förstå den positiva, omvälvande kraften som AI utgör. Men vi måste också se till att tekniken inte bara blir ett verktyg för en elit, utan en teknik som hela samhället kan dra nytta av. Vi kan inte satsa på allt, men vi måste satsa smart och aktivt vara med och forma hur AI kan användas i människans tjänst.
Hon ser också ett behov av att förändra landets institutioner – framför allt universiteten – för att de bättre ska kunna möta samtidens krav.
– Våra lärosäten är byggda för stabilitet. Men vad gör vi när världen inte längre är stabil? Vi måste snabbt kunna anpassa utbildningar och säkerställa tillgång till beräkningskraft och relevant kompetens.
Själv drivs hon av en tro på ingenjörskonstens kraft att skapa konkret förändring, särskilt i tider som dessa.
– Det bästa med mitt jobb är att arbeta med ingenjörer eftersom de bygger lösningar. Om Sverige lyckas kombinera sin ingenjörsanda med en stark etisk kompass och strategisk AI-satsning finns alla möjligheter. För när ingenjörer bygger framtid, bygger de också hopp – vilket just nu kanske är det viktigaste vi har.