– Det bästa med jobbet är samarbetet med människor som vill lära sig saker, är genuint nyfikna och vill jobba för en bättre värld. Det kan låta klyschigt men även små steg tar oss framåt, vi ska inte förringa dem, säger Susanne Norgren, Sandvik Group Expert och Head of Sandvik Scientific Council.
Det har gått 24 år sedan Susanne Norgren tog sin doktorsexamen i materialdesign på KTH. Planen var att börja som forskare på Institutet för metallforskning, men Sandvik ville annorlunda och lyckades värva henne till sitt team. Ett lyckodrag skulle det visa sig. Susanne Norgren är hjärnan bakom flera av Sandviks mest framgångsrika produkter. Hennes förmåga att hitta innovativa lösningar på materialproblem har under de gångna åren resulterat i fler än 400 patent.
Förutom arbetet som koncernexpert inom materialdesign på Sandvik är hon adjungerad professor vid avdelningen för industriell produktion vid Lunds universitet. Hon förklarar att många av patenten har många olika pusselbitar som till exempel material och applikationskunnade från industrin, tillsammans med ingedienser från essentiell grundforskning från akademin, och betonar vikten av samverkan mellan akademi och industri.
– Det här ekosystemet vi har i Sverige är fantastiskt och med rätt förutsättningar genererar det ett enormt mervärde för hela landet.
”Det är livsviktigt för både stora och små bolag och för ekosystemet att samverkansforskningen gynnas och fungerar.”
Stor potential
Sverige har, säger Susanne Norgren, stor potential inom materialforskning, men det krävs investeringar för att utveckla den. Hon lyfter fram Wallenbergstiftelsens WISE-satsning1 och SSF:s riktade satsningar inom Materialteknik och Swedish Neutron School som lysande exempel, men uttrycker också oro för att Sverige inte satsar tillräckligt från statligt håll2.
– Det är livsviktigt för både stora och små bolag och för ekosystemet att samverkansforskningen gynnas och fungerar.
Hon betonar också vikten av att inte förlora fokus på traditionell forskning, och att se till att nya tekniker som AI och maskininlärning integreras med befintliga områden där Sverige redan är starkt.
– Det är mycket hype kring AI och Machine Learning, och dessa tekniker är verkligen viktiga. Men vi måste komma ihåg att de utnyttjas bäst när de tillämpas på områden där vi redan är duktiga. Det handlar inte bara om telekom och data, vi kan också digitalisera materialteknik och använda AI-teknikerna för beräkningar inom detta område. Det är viktigt att hitta dessa skärningspunkter där Sverige traditionellt har utmärkt sig. Risken är att vi inte ser den enorma potentialen i att kombinera vår framstående materialforskning med digitaliseringen. Det är där jag tror att de största möjligheterna ligger. Men för att lyckas måste vi våga satsa. Utan satsningar finns inga vinster att hämta.
När det gäller Sandviks egen strategi för att fortsätta vara världsledande inom deras sektorer, framhåller Susanne Norgren hållbarhet, digitalisering, elektrifiering och robotisering som nyckelområden. Hon understryker också vikten av att förstå processerna bakom innovation för att effektivt kunna implementera nya tekniker.
Samverkan
När det kommer till framtida kompetensbehov inom Sandvik handlar det om duktiga ingenjörer, tekniker och personer som förstår materialteknik, gruvteknik och skärande bearbetning.
– En solid utbildning inom materialdesign, materialfysik, materialkemi eller matematik är grunden, sedan kan resten läras i företaget. Att få in nyexaminerade ingenjörer i företaget är jätteviktigt. Jag skulle säga att samverkan mellan erfarna utvecklare och nyanställda och studenter är avgörande för att accelerera utvecklingen.
Avslutningsvis, när Susanne Norgren tillfrågas om det bästa med hennes jobb, lyfter hon fram samarbetet med människor som är genuint intresserade av att lära sig, och förbättra världen. Hon poängterar också vikten av små steg och betonar att så länge man lär sig något, finns det aldrig några misslyckanden.
– Det bästa är om ett experiment inte blir riktigt som du har tänkt dig, för då finns det något nytt att lära och förstå.
Fotnot:
(1) Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, www.wise-materials.org
(2) Vinnova rapport, Omvärldsanalys – Analysrapport till Vinnovas underlag till regeringens forsknings- och innovationspolitik. FoU-investeringar i Sverige i internationell jämförelse G. Marklund Utgiven: 2023-09-22 Diarienummer: 2023-03307