Toppkandidater för läkemedelsutveckling

Genom att bättre förstå samspelet mellan två receptorer för melatonin i hjärnan, hoppas forskare kunna utveckla målstyrda, innovativa läkemedel för behandling av exempelvis insomningssvårigheter.

– Många som är blinda har problem med just dygnsrytmen på grund av att hjärnan inte får någon information om ljus utifrån. Dessa personer kan bli hjälpta av melatoninrelaterade läkemedel, säger Linda Johansson, strukturbiolog och forskningsledare vid Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet.
Linda Johansson leder en forskargrupp som kartlägger två specifika G-proteinkopplade receptorer (GPCR) för melatonin, MT1 och MT2. De är viktiga för reglering av bland annat vår dygnsrytm.
Syftet med forskningen är att bättre förstå hur melatoninreceptorerna kommunicerar och samspelar med varandra.
I förlängningen hoppas Linda att en ökad kunskap kan ligga till grund för utvecklingen av nya, mer selektiva läkemedel med minskade biverkningar.
En stor andel av de läkemedel som finns idag använder just MT1- och MT2-receptorer för att påverka celler i kroppen.
– Det är väl studerat vad receptorerna gör var för sig, men man vet inte särskilt mycket om helheten, vilka funktioner de har när de går samman och bildar ett komplex. Vi försöker förstå när, var, hur och varför de binder till varandra i proteinmembranet. Något vi jobbar mycket med är att förstå hur vi kan inaktivera eller aktivera den ena receptorn men inte den andra, och vilka nya funktioner de kan få.

Målstyrda läkemedel
Det är sedan tidigare känt att mutationer i MT2 är kopplat till typ 2-diabetes.
Linda Johansson menar att kunskapen på sikt kan leda fram till mer skräddarsydda och målstyrda läkemedel.
– Förhoppningen är att vår grundforskning kan tas vidare för utveckling av selektivare läkemedel som kan binda till den mest relevanta receptorn. Förutom bättre läkemedel för behandling av insomningssvårigheter kan forskningen även leda till nya måltavlor för behandling av diabetes typ 2.
Med hjälp av kryoelektronmikroskop, en avbildningsteknik som gör det möjligt att studera celler, proteiner och virus i detalj, skapas nya, innovativa möjligheter, menar Linda.
– Det är en stor utmaning att bestämma receptorernas struktur eftersom de rör sig och ändrar form. Tekniken ger oss en mer verklighetstrogen ögonblicksbild av hur de här receptorerna faktiskt ser ut och reagerar vid en viss tidpunkt, både enskilt och tillsammans. Även om vi arbetar med grundforskning kan kunskapen leda till stora kliniska värden, inte minst för patienter som är i behov av mer skräddarsydda och målstyrda läkemedel, säger Linda Johansson.