Sveriges ungdomar förtjänar bra utbildning

Att Sverige behöver fler ingenjörer är ingen hemlighet. Mindre känt är att resurserna per plats på svenska civilingenjörsutbildningar har minskat med 40 procent sedan 1994. Det får en trippeleffekt – utbildningen blir sämre, färre vill gå den och färre tar sig igenom.

Det konstaterar Gert Nilson, som är teknisk direktör på den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret.
– Industrin kan erbjuda ungdomar många spännande jobb, inte minst i arbetet med den gröna omställningen. Där är de en avgörande resurs för att vi ska lyckas, dessutom är det ju de som ska leva i det framtida samhälle vi nu försöker skapa.
När det gäller just järn- och stålindustrin så är den en mycket viktig aktör när vi ställer om till ett hållbart samhälle. Även ur säkerhetssynpunkt är industrin viktig.
– EU använder 30 procent av jordens mineraler och metaller men producerar bara tre procent. Inom EU ser man stora behov av att bli betydligt mer självförsörjande, av säkerhetsskäl men också av konkurrenskraftsskäl och för den gröna omställningen. Sverige har här en väldigt stor möjlighet att leda utvecklingen, men då behöver vi få med oss ungdomarna på resan.

Stor oro för minskade resurser
Den stora oro som finns hos bland andra Jernkontoret är de starkt minskande resurser som satsats på ingenjörsutbildningar i Sverige under de senaste 30 åren.
– I samband med 1993 års högskolereform beslutades att alla högskolor skulle effektivisera bort 1,6 procent av kostnaderna för utbildningarna varje år. Inspirationen kom från industrin, som i början av den stora automationsperioden kunde nå stora produktivitetsökningar, men det är svårare att ersätta människor med maskiner inom högre utbildning. En effekt har blivit att ingenjörsutbildningarna – och andra utbildningar – tagit bort många praktiska moment, vilket är både en viktig källa till förståelse och en viktig förmåga att ha med sig ut i arbetslivet.

Mindre tid med läraren
De stora nedskärningarna i anslagen har också inneburit att utbildningarna tappat mycket lärarledd tid. Svenska högskolor har idag EU:s kortaste lärarledda undervisningstid, tio timmar i veckan. Många länder har dubbelt så mycket, de flesta ligger runt 17 timmar. Självklart begränsar det också möjligheten att utveckla och förbättra utbildningarna.
– Alla vet att övning ger färdighet, att vi blir bättre på något ju mera tid vi lägger ner på det. I det perspektivet är utvecklingen inom ingenjörsutbildningen oroväckande.

Högskolan i framtiden
Gert Nilson anser att Sverige rent generellt behöver en seriös diskussion om högskolans roll i det framtida samhället.
– Det är 30 år sedan vi reformerade högskolan och väldigt mycket har hänt i samhället sedan dess. Internet och distansundervisning är bara två exempel. Idag går dessutom en betydligt större andel av våra ungdomar på högskolan än för 30 år sedan, så de högre utbildningarna kopplar till en mycket bredare del av samhället än de gjorde då. Vi behöver därför lyfta oss ur det vanliga schablontänket, gnetet om småsaker, både inom högskolan och i dess omvärld. Vi behöver tillsammans fundera på hur vi ska använda den tid och möda våra ungdomar lägger ner på sin utbildning så det kan leda till en så bra framtid för alla parter som möjligt.
Om Sverige inte tar tag i problematiken med att exempelvis de tekniska högskolorna inte har tillräckligt med resurser för att kunna erbjuda attraktiva högkvalitativa utbildningar så ger vi inte ungdomarna chansen att bli en aktiv del i den gröna omställningen, och vi ger inte Sverige chansen att konkurrera med de bästa länderna i världen.
– Utbildningarna har helt enkelt blivit sämre, och undersökningar visar att ungdomar väljer bort dåliga utbildningar. Studenter berättar själva att de skulle kunna tänka sig att bli ingenjörer, men att de drar sig för själva utbildningen.

Ungdomar avgörande
Jernkontoret har tagit fram ett stålmanifest för EU:s mandatperiod 2024–2029. Det pekar ut nödvändiga ramvillkor för en fossilfri och konkurrenskraftig järn- och stålindustri – i både Sverige och EU.
– Ramvillkoren handlar om att skapa förutsättningar för EU att leda den gröna omställningen, och i den ambitionen är Sverige en viktig aktör. Men väljer de svenska ungdomarna bort ingenjörsutbildningarna så kommer vi inte att kunna ta det ledarskap vi har möjlighet att göra, och våra ungdomar kommer inte att kunna vara med och bygga det samhälle de själva skulle vilja leva i, avslutar Gert Nilson.