Sveriges globala konkurrenskraft kan stärkas

Sverige halkar efter som forskningsnation och tillhör inte längre toppskiktet bland de länder som presterar den allra bästa forskningen. Det är en utveckling som måste vändas, bland annat genom att konsolidera statliga forskningsfinansiärer och att förnya den svenska forskningspolitiken med kraftfulla reformer. Det anser Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

– I många länder betraktas forskningspolitiken som ett strategiskt verktyg för välstånd och tillväxt. I Sverige präglas forskningspolitiken i alltför hög utsträckning av ett utbildningspolitiskt perspektiv. Samtidigt har vi inte sett något rejält kvalitetslyft av svensk forskning på tio till tjugo års tid. Behovet av reformer är brådskande om vi ska kunna producera forskning som bidrar till att lösa de storskaliga globala problemen, säger Emil Görnerup.
Han efterlyser ett skarpt forskningspolitiskt mål som innebär att Sverige ska öka sina forskningsinvesteringar till motsvarande en procent av BNP under de kommande tio åren. Det är en förutsättning för att vi ska kunna hålla jämna steg med andra länder.

”Behovet av reformer är brådskande.”

Propositionen har åldrats i förtid
– Den globala utvecklingen har gått otroligt snabbt sedan den senaste forskningspropositionen kom 2020. Vi har genomlevt en pandemi, inflationskris, krig och Natomedlemskap, vilket gjort att vi befinner oss i ett kraftigt förändrat omvärldsläge som innebär att forskningspropositionen har åldrats i förtid. Forskningspolitiken står i dagsläget inför helt andra utmaningar, däribland utbyggnaden av energisystemet med en fördubblad energiproduktion fram till 2045, säger Emil Görnerup.
– Samtidigt behöver det göras en gallring bland de myndigheter och förvaltningar som fördelar forskningsanslagen. I jämförelse med utlandet har Sverige många olika finansieringsvägar vilket gör det svårt att överblicka helheten och att kraftsamla på de områden där det behövs. Det är också viktigt att de offentliga investeringar som görs ligger i linje med de svenska företagens behov och styrkor, säger Emil Görnerup.
Svenskt Näringsliv står bakom det statliga utredningsförslaget om tre myndigheter som fördelar forskningsanslag. Emil Görnerup betraktar det som en möjlighet att skapa ett finansieringssystem som bättre svarar mot behoven såväl i dagsläget som på tio eller tjugo års sikt. Han nämner AI, energiområdet samt försvar och säkerhet som tre strategiskt viktiga forskningsområden för Sverige framöver.