Svensk life science-sektor har en bevisad förmåga att leverera teknisk och vetenskaplig excellens. Sektorn kan dock inte vila på gamla meriter och historisk excellens. Samverkan mellan akademi och företag är avgörande, därför behövs en långsiktig statlig satsning som främjar forskning i samverkan. Det anser Anna Sandström, senior director i Europa för samhällsfrågor inom forskning och utveckling på AstraZeneca.
– Sverige är en framstående life science-nation. Vi står oss starkt globalt, trots att vi är en relativt liten nation, och på ett flertal områden befinner vi oss i den absoluta världstoppen. En av våra främsta konkurrensfördelar är vår väl utbyggda forskningsinfrastruktur med många välfungerande innovationsmiljöer, säger Anna Sandström, som är fysiker i grunden, disputerade på Karolinska Institutet och var verksam på Vinnova, IVA och Näringsdepartementet innan hon anslöt till AstraZeneca 2014.
Hon efterlyser ett långsiktigt statligt program med fokus på innovationer för global hälsa bestående av öronmärkta breda anslag som inkluderar såväl småskaliga innovationsprojekt som storskaliga konsortier inom områden i behov av långsiktig kompetensförsörjning.
”Vi står oss starkt globalt, trots att vi är en relativt liten nation.”
Plantskola för svensk life science-sektor
– Vi samverkar mycket med startupbolag som utvecklar allt från innovativ diagnostik och behandling till bioteknik, material och instrument. I egenskap av globalt life science-bolag kan vi ofta vara en första beställare som bidrar till att utveckla startupbolagens produkter, säger Anna Sandström.
AstraZenecas strategi för att även fortsättningsvis vara ett av världens ledande life science-bolag är att göra strategiska val av terapiområden genom att satsa på de områden där bolaget tror sig kunna göra verklig skillnad.
– Vi investerar kontinuerligt i vår förmåga att leverera säkra läkemedel på ett hållbart sätt. Det handlar om att göra strategiskt genomtänkta val i hela kedjan från att identifiera vilken biologisk mekanism en ny kandidat ska adressera, vilken typ av läkemedel vi ska utveckla och att ta kandidaten genom säkerhets- och effektivitetsstudier, och slutligen producera den på ett kostnadseffektivt sätt. Det finns många kompetenta aktörer i Sverige att samverka med i dessa frågor, säger Anna Sandström.
Ökad tillgång till hälsodata
Ytterligare en prioriterad fråga för AstraZeneca är den översyn av systemet för kliniska prövningar som för närvarande är föremål för en statlig utredning med fokus på strategier för att stärka det kliniska partnerskapet mellan life science-industrin och sjukvården.
– Tillgången till hälsodata är fundamental i life science-sektorn. De framtida förutsättningarna för hantering av hälsodata är därmed en viktig fråga för oss, liksom att bibehålla dataskyddet för läkemedel inom EU. Den förkortade dataskyddstid som föreslagits på EU-nivå riskerar att hämma den europeiska läkemedelsutvecklingen, säger Anna Sandström.
Undersökningen genomfördes av Framtidens Forskning mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin i Sverige 27 april–2 maj 2024. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.