SSF stöder forskare från Ukraina

Yuliia Mishura och Kateryna Davidenko är två av totalt 28 ukrainska forskare som med stöd från SFF bedriver sin forskning i Sverige. Totalt har stiftelsen avsatt 63 miljoner till disputerade forskare från Ukraina som anställs av ett svenskt universitet eller forskningsinstitut.

Professor Yuliia Mishura arbetade före krigsutbrottet som avdelningschef vid institutionen för sannolikhet, statistik och aktuariematematik på Taras Shevchenko-universitetet i Kiev. Hennes specialområden är stokastiska processer. Under de senaste två åren har hon varit verksam vid Mälardalens universitet.
Mishuras projekt bygger på arbetet av den banbrytande Claude Shannon, som först introducerade begreppet entropi inom informationsteorin (där entropi är en indikation på kaos och osäkerhet i ett system).
– Genom Shannons arbete blev det klart att entropi i ett system måste förstås probabilistiskt. Trots att olika tillvägagångssätt och tolkningar är möjliga inom samma system, är det viktigaste kriteriet förmågan att korrekt förutsäga systemets beteende i framtiden. Dessa grundläggande principer utgör stommen i mitt projekt, förklarar Yuliia Mishura.

Produktiv tid
Under sina två år vid Mälardalens universitet har Mishura och hennes team publicerat två artiklar och förberett ytterligare två för att skickas in. Dessutom har de utforskat närliggande forskningsområden, vilket resulterat i publiceringen av inte mindre än elva artiklar.
Bidraget från SSF, säger hon har gjort detta möjligt.
– Det har betytt otroligt mycket! I början av konflikten ville jag inte lämna Ukraina, men sedan skadades delar av mitt hem av en rysk missil, vilket fick mig att ompröva min situation och ansöka om detta bidrag. Till min glädje fick jag det nästan omedelbart. Mina kollegor uppmanade mig verkligen att lämna, och till slut jag bestämde jag mig för att åka. Bidraget har gett mig möjlighet att arbeta ostört och framgångsrikt med min forskning under de senaste två åren, något jag är djupt tacksam för.

”Bidraget har gett mig möjlighet att arbeta ostört och framgångsrikt med min forskning under de senaste två åren.”

Skogspatologi
En annan forskare från Ukraina som erhållit stöd från SSF är skogspatologen Kateryna Davydenko.
– Jag arbetade som avdelningschef på det ukrainska Skogsforskningsinstitutet i Charkiv när konflikten startade. Min forskning har fokuserat på olika skogsskadegörare, både inhemska och invasiva, ask- och almavdöd samt insekter som smaragdgrön asksmalpraktbagge och barkborrar. Jag har också hanterat olika skogsrelaterade hälsoproblem och utvärderat effekterna av både lokala och invasiva arter på skogsekosystemen.
På SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, fortsätter hennes forskning på det inslagna spåret.
– Ett forskningsspår handlar om att utveckla effektiva screeningprogram för att identifiera askträdets resistens mot både askskottsjuka och smaragdgrön asksmalpraktbagge i Ukraina och Sverige, modellera de kombinerade effekterna av dessa skadegörare på askträd och studera de potentiella effekterna av saminfektion. Vårt främsta mål är att bidra till bevarandet av biodiversitet och hållbarheten för skogsekosystem och urbana ekosystem genom att studera interaktionerna mellan dessa skadegörare och askträd.
Kateryna Davydenko berättar att forskargruppen gjort betydande framsteg i projektet.
– Vi har bland annat genomfört omfattande undersökningar där vi analyserat svampsamhället förknippat med skadeinsekter, och samlat in data för att utveckla genetiska markörer för träds resistens mot både skadeinsekter och svampsjukdomar. Våra hittillsvarande fynd har kastat nytt ljus över skadedjursinteraktionernas dynamik och den genetiska grunden för trädets tolerans.
Anslaget från SSF, säger hon, har varit avgörande för framgångarna.
– Jag är verkligen tacksam för möjligheten att bidra till vetenskaplig kunskap och miljöskydd, liksom för möjligheten att bygga goda samarbeten och vara en del av det utmärkta SLU-teamet.