Rundmask ger kunskap om hur minnen skapas

Den lilla rundmasken C. elegans har bara 302 nervceller. Trots det begränsade antalet är masken den perfekta modellorganismen för att utveckla förståelse kring minne, inlärning och hur ett friskt nervsystem fungerar.

Julia Morud Lekholm leder en forskargrupp som är specifikt intresserad av hur information processas i nervsystemet. Genom att använda nematoden C. elegans, en en millimeter lång rundmask, kartlägger forskargruppen beteenden och informationsflöden som kan öka förståelsen för hur minne och inlärning går till.
Julia är verksam vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
–Till skillnad från människans biljoner nervceller har rundmasken C. elegans bara 302. Trots nervsystemets litenhet, är det ett bra modellsystem och ett fantastiskt hjälpmedel för grundläggande frågeställningar inom neurobiologi. Jag tror absolut att kunskapen sedan går att översätta även till människan.
Julias forskargrupp studerar en specifik klass av receptorer, ligandstyrda jonkanaler. Receptorerna är viktiga för snabb överföring av signaler mellan nervceller.
–Vi bedriver grundforskning och försöker kartlägga hur den här klassen av receptorer aktiveras och regleras för att förstå hur kommunikationen i nervsystemet går till.

Ökad kunskap om nervsystemet
Forskargruppen hoppas även kunna bidra till ökad kunskap om nervsystemet.
–Idag har vi en viss förståelse för hur det ser ut vid neurodegenerativa sjukdomar. Men kunskapen om hur ett välfungerande, friskt nervsystem ser ut och fungerar är begränsad. Den kunskapen behövs för att kunna förstå vad som är patologi.
Det var under sin tid som student i USA som hon inspirerades till att börja använda C. elegans i sin forskning. Hon tillbringade ett år hos nobelpristagaren Eric Kandel, professor vid Columbia University.
–Han arbetade med en typ av havslevande snigel, Aplysia. Tack vare enkla modellsystem kunde han göra stora genombrott kring de biologiska processerna i nervsystem. Därför har jag valt att jobba med en liknande metod, fast med rundmaskar.
Fördelen med att använda C. elegans är flera, menar Julia.
–Den är genomskinlig, hermafrodit, förökar sig snabbt i labbet och kan odlas i rumstemperatur, vilket är smidigt. Den är perfekt för att studera, inte bara nervsystemet, utan också cellulära funktioner. Dessutom är den lätt att manipulera genetiskt med genverktyget, CRISPR/Cas9.
Julia känner sig entusiastisk över de resultat som forskargruppen hittills har presenterat.
–Vi har identifierat en helt ny typ av receptor i C. elegans som gör signaleringen mycket effektivare. Vi har också identifierat helt nya proteiner. Nu vill vi på biokemisk väg försöka förstå hur minnen skapas på molekylär nivå, kunskap som också har relevans för människan.