Biomarkörer för att styra behandling

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och årligen drabbas över 10 000 män. I ett SSF-finansierat projekt har Pernilla Wikström undersökt biomarkörer som kan identifiera särskilt aggressiv prostatacancer och förutsäga vilken behandling som är mest effektiv.

Prostatacancer yttrar sig olika hos olika män. Många patienter får en beskedlig variant av sjukdomen och kan klara sig länge utan behandling. Andra drabbas av en allvarlig form, med stor risk för metastaser, framför allt i skelettet. I det SSF-finansierade projektet har Pernilla Wikström, professor vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet, och hennes team identifierat biomarkörer som kan förutsäga vilka patienter som har stor risk att utveckla metastaser och hur olika subtyper av denna allvarliga cancer kommer att svara på behandling.

Stor klinisk studie
Nu väntar en klinisk studie som beräknas starta nästa år och pågå över en tioårsperiod. Representanter från samtliga svenska universitetssjukhus har tackat ja till att delta, och studien har det högt satta målet att hälften av alla män med aggressiv prostatacancer ska ingå. Alla som kommer för utredning av prostatacancer kommer att erbjudas deltagande i en övergripande studie (SPRINTR.SE) och därifrån matchas mot lämpliga studier på den enskilda studieorten och i Sverige. Andreas Josefsson, Umeå universitet, är kliniskt huvudansvarig forskare för SPRINTR-studien som är en nationell studie där Umeå och Göteborg driver uppstarten tillsammans.
– Syftet är att kunna anpassa befintlig behandling så att den mest effektiva behandlingen ges till varje patient, men också att undvika behandling och därmed biverkningar i de fall där behandling inte förväntas ha någon effekt. Vi har exempelvis sett att vissa metastaser svarar dåligt på kastrationsbehandling, men bra på cytostatika, berättar Pernilla Wikström.

Hitta rätt behandling
I den kartläggning av biomarkörer som forskarteamet gjort har man kunnat särskilja minst tre typer av metastaserad prostatacancer, via tydliga skillnader på molekylär nivå. Särskilt en subgrupp är problematisk ur behandlingssynpunkt.
– De är biologiskt helt olika och drivs av olika processer, med olika prognos och krav på behandling. Nu hoppas vi kunna hitta rätt behandling för alla och parallellt undersöka fler biomarkörer, säger hon.
För Pernilla har SSF-stödet betytt mycket.
– Vi har stärkt vårt samarbete med Göteborgs universitet, gjort en storskalig insamling av biobanksprover och utvecklat avancerade analysmetoder. Inte minst har vi fått stöd att tänka i termer av implementering, så att forskningen verkligen kommer patienterna till nytta.

Ladda ner rapporten Influence of Swedish Foundation for Strategic Research Funding for Utilization of Research Results 2009–2021 på strategiska.se!