Banbrytande forskning för att skydda Sveriges skogar

Iryna Matsiakh, skogspatolog vid Sveriges lantbruksuniversitet (Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap), arbetar med att utveckla innovativa metoder för snabb upptäckt av hot mot Sveriges tallbestånd. Just nu utvecklar hon ett portabelt minilabb med sikte på att kunna utföra hälsokontroller på träd direkt i skogen.

Ny teknik för snabb upptäckt av skogssjukdomar är ett SSF-finansierat projekt som leds av Iryna Matsiakh, skogspatolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Jag kom till Sverige från Ukraina 2016 för att göra forskningsbesök och gjorde sedan två postdocs vid SLU mellan 2018 och 2021. De följande åren har jag varit involverad i flera olika projekt med sikte på att undersöka hälsan i Sveriges skogar.
När kriget bröt ut hade hon precis fått ett stort forskningsanslag och befann sig i Sverige.
– Jag beslöt mig för att stanna kvar, fortsätta min forskning och stödja min familj så mycket som möjligt på avstånd. Det var inget lätt beslut men jag landade i att det är här jag kan göra mest nytta.

LAMP
I centrum för Matsiakhs arbete är utvecklingen av ett portabelt detektionsverktyg baserat på Loop-mediated Isothermal Amplification (LAMP). Tekniken erbjuder ett snabbare och billigare alternativ till traditionell PCR-diagnostik och möjliggör snabb och tidig upptäckt av sjukdomar direkt i fält.
– LAMP är en teknik som funnits sedan 2020. I covid-19-pandemisituationen har forskare över hela världen visat att LAMP-test är ett av de effektivaste diagnostiska verktyget för coronavirusinfektion. Vårt testverktyg är avsett att upptäcka sjukdomspatogener som påverkar tallbarr, men det fungerar i stort sett likadant som de numera välkända covidtesterna. Fast metoden är annorlunda. Genom att kombinera patogenspecifika primrar och reagenser för olika specifika patogener som blandas med DNA-prov tagna från infekterade träd, kan vi få besked om ett träd är angripet av den sjukdom vi söker efter, förklarar Iryna Matsiakh.
Bakgrunden är att de svenska skogarna, särskilt barrträden, står inför allvarliga hot från olika smittsamma sjukdomar, både inhemska och importerade. Idag har tallar i Sverige flera skadliga patogener, och fler sprids från andra delar av Europa. Vissa tallskogar har redan drabbats av avsevärda skador på grund av en mängd olika svamppatogener som påverkar barr, grenar, stammar eller rötter på olika sätt. Till exempel blir tallbarrspatogener, som arter av Dothistroma, Gremmeniella, Lophodermium, Lophodermella och Diplodia, alltmer problematiska, troligen som ett resultat av klimatförändringar som gör förhållandena gynnsammare för patogenutveckling.
– Dessa sjukdomar kan orsaka betydande ekonomiska förluster genom att de minskar trädens tillväxt och direkt dödar träd. Med hjälp av LAMP-teknologin hoppas vi att den diagnostiska processen för att identifiera tallsjukdomar, i synnerhet barrsjukdomar, inom en snar framtid kommer att bli snabbare och effektivare. Då blir det möjligt för forskare och andra intresserade aktörer att utföra diagnostik direkt på skogsområden vilket sparar både tid och pengar.

Lovande resultat
Projektet har redan kommit en bra bit på väg och Iryna Matsiakh påpekar att LAMP-tekniken används för att upptäcka trädpatogener inte bara i skogssektorn, utan även i andra sektorer som jordbruk och grönområden i städerna, och för att upptäcka mänskliga sjukdomar.
– Genom att snabbt identifiera och reagera på sjukdomsutbrott kan vi förbättra hälsan hos våra växter och träd och på så vis skydda viktiga ekosystem och ekonomiska resurser. Detta är särskilt viktigt i avlägsna skogsområden där snabb åtgärd kan förhindra spridningen av sjukdomar och rädda stora delar av skogen.
Förväntningar och förhoppningar är att projektet i allmänhet och nydesignade analyser utförda med hjälp av ett portabelt instrument, Genie II (OptiGene), ska bidra till att både forskare och skogsägare kan ligga steget före i kampen mot skogssjukdomar.
– Som barn drömde jag om att bli kirurg, en dröm som slog in, fast inte på det sätt som jag föreställt mig. Precis som i drömmen arbetar jag med skalpell och mikroskop, men mina patienter är inte människor utan träd. Att vara skogsdoktor är ett fantastiskt roligt jobb och jag brinner verkligen för att dela med mig av min kunskap och se hur min forskning kommer till nytta för både människor och miljö, avslutar Iryna Matsiakh.