Presentation
SLU – Food, Feed and Forest

Utvecklar och digitaliserar trädförädling

Publicerad 15 juni 2023
Foto: Lena Lee
María Rosario García-Gils, forskare på Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU. Foto: Lena Lee
María Rosario García-Gils, forskare på Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU. Foto: Lena Lee

Efterfrågan på förnybar skogsråvara ökar kontinuerligt, vilket innebär att vi behöver öka tillväxten i skogen och kvaliteten på skogsråvaran. En utmaning är att öka skogsproduktionen och samtidigt förebygga irreversibla skador på ekosystemet. På SLU pågår ett forskningsprojekt som kombinerar modern fjärranalys med DNA-teknik som ska snabba upp trädslagsförädlingen. Ambitionen är att utveckla ett digitaliserat och hållbart alternativ till konventionell förädling.

De höga kostnaderna och den drygt 25-åriga tidshorisonten för konventionell förädling av tall och gran begränsar i dagsläget förädlingshastigheten.
María Rosario García-Gils är forskare på Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU. Hon arbetar med ett projekt som ska bidra till en snabbare och mer dynamisk trädförädlingsprocess. Forskarnas ambition är att utveckla ett digitalt verktyg för att snabba på förädlingscykeln av gran och tall och samtidigt bevara den biologiska mångfalden.
– Genom DNA-prov på träd kan vi snabbare bedöma vilka ”familjer” en trädplanta tillhör, i stället för att som tidigare manuellt genomföra kontrollerad korsning och testa träden via kostsamma testprocesser. Vi använder även kameror med digital teknik som från drönare eller helikopter och i framtiden kanske även satelliter kan ersätta skogsinspektörernas erfarenhetsbaserade manuella trädkvalitetsbedömning, säger María Rosario García-Gils.

Tillväxt och nyckelbiotoper
Den sensordata forskarna samlar in från träden, som har sitt ursprung i ett förädlingsprogram, hjälper dem att identifiera träd med framträdande egenskaper som till exempel bättre tillväxt, stamkvalitet och hälsa och att koppla trädets prestanda till miljödata på landskapsnivå.
Det nya förädlingsverktyg som utvecklas inom ramen för forskningsprojektet kommer att guida urvalet av träd för förädling och även valet av optimala miljöer för att maximera tillväxt, samtidigt som nyckelbiotoper kan sättas av för att bevara biologisk mångfald.
– Det senaste året har vi till stor del fokuserat på att utveckla en metod för fjärrövervakning av träden som kombinerar flera olika typer av data. Nu pågår arbetet med att analysera data från drygt 800 träd i Skogsforsk anlagda skog. Ett mål med projektet är att utveckla ett effektivt digitalt skogsförädlingsverktyg som ska maximera tillväxt, stamkvalitet och trädens hälsa, samtidigt som nyckelbiotoper kan sparas för att bevara den biologiska mångfalden. I samarbete med innovationsföretaget Rapid Genomics utvecklar vi ett verktyg som ska underlätta analysen av träden och arbetet med att identifiera plusträd med rätt genetiska egenskaper, säger María Rosario García-Gils.
Hennes långsiktiga ambition med forskningsprojektet, som pågår till 2027, är att skogsindustrin på sikt ska upptäcka fördelarna med och se värdet i de innovativa digitaliserade förädlingsmetoder som nu utvecklas. Målsättningen är att metoderna ska anammas av industrin och bidra till en mer effektiv och långsiktigt hållbar skogsförädling.

Identifierar goda egenskaper
Ytterligare en del av forskningsprojektet Landscape Breeding fokuserar på att identifiera plusträd med goda genetiska egenskaper baserat på trädens risk för att drabbas av frost- eller torkskador.
– Vi övervakar små träd som är drygt fem år gamla. Vi övervakar dem i samband med att knopparna bildas under våren, och eftersom forskningen äger rum i Skogsforsk anlagda skog har vi även tillgång till kloner av flera träd med välkänt ursprung. Det förser oss med riklig information om trädens genetiska förutsättningar. Med hjälp av drönarteknologi hoppas vi kunna samla in rikliga datamängder, säger Eva Lindberg, universitetslektor på avdelningen för skoglig fjärranalys, Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU.
– Under projektets gång kommer vi att analysera och samla in data från mer än 20000 träd. Ambitionen är att vår forskning ska resultera i ett livskraftigt trädbestånd som samtidigt bidrar till biologisk hållbarhet, säger Louisa Eurich, doktorand som är verksam i forskningsprojektet.

Louisa Eurich, doktorand och Eva Lindberg, universitetslektor på avdelningen för skoglig fjärranalys, Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU. Foto: Lena Lee
Louisa Eurich, doktorand och Eva Lindberg, universitetslektor på avdelningen för skoglig fjärranalys, Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU. Foto: Lena Lee
SLU – Food, Feed and Forest

Projektet Landscape Breeding syftar till att utveckla en digitaliserad trädförädlingsstrategi som övervinner begränsningar i konventionell förädling genom att verka direkt på kommersiella skogar och ta hänsyn till klimat- och miljövariabler.

slu.se