Inför ändamålsenlig statlig forskningsfinansiering

Just nu utreds den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering. Syftet är att Sverige ska nå högsta kvalitet och lösa nationella och globala utmaningar.

Vilka problem ser SSF med dagens system?
– Nuvarande finansiering i form av basanslag och rådsmedel till universitet och högskolor levererar inte fullt ut på kvalitet och spets i forskning, trots kontinuerliga höjningar av anslagen i 20 år. Det krävs en starkare koppling mellan basanslag och prestation, och en översyn av rådsindelningen och deras uppdrag, säger Lars Hultman, vd för SSF.

Varför ska en oberoende stiftelse ha synpunkter på vad staten gör?
– Sverige är större än staten. Här finns också den privata sektorn och det civila samhället, där stiftelser ingår. Vi är beroende av att staten sköter sina centrala uppgifter med utbildning, grundläggande forskning och infrastruktur. För att SSF ska uppfylla sitt ändamål behöver hela systemet fungera.

Vilka förändringar behövs?
– Det behövs konkreta mål och medel som höjer effektiviteten i systemet och vässar den strategiska kraften. Vi utgår från tre principer när det gäller att motivera extern forskningsfinansiering:
1) befordra vetenskaplig kvalitet/excellens i öppen konkurrens
2) möjliggöra tvär- och mångvetenskaplig forskning med parter från flera discipliner/sektorer
3) introducera nya forskningsområden och strategiska program.
En mer ändamålsenlig rådsindelning där rollerna renodlas skulle kunna omfatta: grundforskningsråd, strategiskt råd, innovationsråd, forskningsinfrastrukturverk, och institut och sektorsorgan.
Mer pengar in i systemet tycks länge ha varit patentlösningen, men ger inte önskade resultat. Men med kloka reformer ger förstås extra resurser nytta – varför inte sikta på 1 procent av BNP? Det skulle också balansera näringslivets övervikt idag – de står för två tredjedelar av Sveriges FoU-investeringar.

”Det behövs konkreta mål och medel som höjer effektiviteten i systemet och vässar den strategiska kraften.”

Ett strategiskt råd, hur skulle det fungera?
– Det skulle tjäna samtliga discipliner med excellent forskning med krav på strategisk relevans inom en 10–15-års tidshorisont. Rådet skulle också ha huvudansvar att följa EU:s forskningsplaner för att skapa synergier. Det strategiska rådet skulle också få fondera medel för långsiktiga satsningar.
Sverige som ett smart litet land måste prioritera mellan forskningsinriktningar, menar Lars Hultman. Ett positivt exempel är regeringens strategiska forskningsområden. Här finns anledning att både förlänga pågående program och utlysa nya.
SSF satsade tidigt på strategisk forskning inom IT-digitalisering, livsvetenskaper och avancerade material, något som bidragit till Sveriges ledande position. SSF:s tre senaste forskningsinitiativ är för Halvledarsystem, Metaller och mineral samt Medicinsk primärprevention.

Hur passar stiftelser in i ett reformerat system?
– Sverige behöver värna aktörer som är på armlängds avstånd från staten, annars kan förnyelse hämmas. Förmåga till förändring och att kunna bryta spårbundenhet krävs när den internationella konkurrensen hårdnar om resurser och människor. Här kommer SSF in, liksom Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). De är alla oberoende av staten och har under snart 30 års verksamhet varit dokumenterat framgångsrika i att förnya svensk forskning, driva kvalitet, skapa tvär- och mångvetenskapliga samarbeten och främja rörlighet till tydlig nytta för näringsliv, hälso- och sjukvård, och en hållbar samhällsutveckling.
Stiftelserna är också framgångsrika i att förvalta sitt kapital och tillför därigenom mera medel till svensk forskning än vad som en gång avsattes.
Därför borde regeringen i nästa forskningsproposition föreslå en betydande återkapitalisering av stiftelserna. Om det strategiska rådet inte inrättas, blir återkapitaliseringen ännu viktigare. Det var trots allt klokskap över riksdagens partigränser i början av nittiotalet som ledde fram till att SSF med flera stiftelser bildades. SSF kommer av allt att döma att tjäna Sverige längre än de utredningsförslag som nu presenteras. Frågan är bara i vilken omfattning – idag utgör SSF en procent av systemet, avslutar Lars Hultman.