Teknikvetenskaplig forskning

Efterlyser större satsning på teknikvetenskaplig forskning

Publicerad 15 juni 2023
Text: Anette Bodinger Larsson Foto: Mikael Sjöberg
Anders Söderholm, rektor på KTH. Foto: Mikael Sjöberg

Anders Söderholm, rektor på KTH, tycker att den banbrytande tekniska forskningen hamnade i skymundan när regeringen avskaffade Teknikvetenskapliga Forskningsrådet för drygt 20 år sedan.
– Jag skulle gärna se teknikvetenskaplig forskning som ett eget område för statliga satsningar.

Anders Söderholm, som i december förra året tillträdde tjänsten som rektor för KTH, har en bred erfarenhet från universitet- och högskolesfären. Han kommer närmast från en tjänst som generaldirektör på Universitetskanslersämbetet och har bland annat varit rektor för Mittuniversitetet och Handelshögskolan i Umeå.
I sin nya roll vill Anders Söderholm verka för att den teknikvetenskapliga forskningen ska få större uppmärksamhet.
– Jag skulle önska att man kunde hitta vägar för att få en mer långsiktig och uthållig finansiering av teknikvetenskaplig forskning, som visserligen är grundad i naturvetenskaperna, men mer explicit har tekniska genombrott som drivkraft.

”Jag tycker att alla våra forskningsmiljöer har en väldigt väl utvecklad, och nödvändig, samverkan med industrin.”

SFO-modellen
Något som fungerat bra när det gäller statliga satsningar på forskning, menar Anders Söderholm, är SFO-modellen som togs fram i 2008 års forskningsproposition. Den gav Vetenskapsrådet, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten i uppdrag att utlysa medel inom ett antal strategiska forskningsområden som identifierats av regeringen.
– Det som är speciellt bra med SFO är att modellen gör en långsiktig finansiering inom ramen för våra basanslag möjlig. Att skapa långsiktighet i forskningspolitiken är viktigt och jag tycker att SFO ger en bra balans mellan regeringens vilja att styra och lärosätenas behov av långsiktig basfinansiering, säger Anders Söderholm.

Självklar roll
På KTH finns en lång tradition av samverkansforskning, en arbetsform som gör det möjligt att bedriva ett mycket praktiknära utvecklingsarbete.
– För ett lärosäte som KTH är samverkansforskning ganska självklar, då många forskningsområden inom det teknikvetenskapliga området är väldigt tillämpningsnära. Jag tycker att alla våra forskningsmiljöer har en väldigt väl utvecklad, och nödvändig, samverkan med industrin.
Även akademins roll i morgondagens samhälle ser Anders Söderholm som ganska självklar.
– Nästan alla samhällsproblem har en eller annan koppling till forskning eller utbildning. Någon sa att samhället har tusen problem, men bara en lösning – universiteten. Så tror jag att det kommer att vara även i framtiden.