Den snabba uppvärmningen av jordens yta, inte minst i Arktis, där uppvärmningstakten är tre gånger så hög som i övriga världen, är en av vetenskapens största utmaningar. Vid Göteborgs universitet pågår ett långsiktigt forskningsprojekt som bland annat kartlägger hur den snabba uppvärmningen påverkar ekosystemet och vårt framtida globala klimat.
– Vår forskning syftar till att öka förståelsen för hur temperaturförändringarna påverkar tundraväxter, mäta hur uppvärmningen driver förändring i växters egenskaper och hur det i sin tur påverkar ekosystemet, exempelvis dess produktivitet och kolinlagring. Vår målsättning är bland annat att kunna förutsäga hur olika arter kommer att reagera på klimatförändringar i tundran, säger Anne Bjorkman, forskningsledare och lektor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.
Den frusna jorden i Arktis innehåller mer än dubbelt så mycket kol som för närvarande finns i atmosfären. Hälften av jordens markbundna kol finns i Arktis frusna tundra. När klimatet blir varmare och jorden tinar, finns risk att kolet frigörs ut i atmosfären i form av växthusgaser och förstärker temperaturhöjningen över hela planeten.
Identifierar växtegenskaper
Anne Bjorkmans forskning är till stor del möjlig tack vare ett femårigt anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt anslag från SSF.
– I ett tidigare forskningsprojekt har min forskargrupp analyserat hur vegetationens sammansättning i Arktis påverkas av klimatförändringarna.
I sitt nuvarande forskningsprojekt fokuserar Anne Bjorkmans forskargrupp på att identifiera vilka växtegenskaper som påverkas av klimatförändringarna och i sin tur påverkar viktiga ekosystemprocesser.
Växtlighetens förändrade egenskaper kan exempelvis påverka hur mycket arktiskt kol som släpps ut i atmosfären, säger hon. Forskargruppen studerar bland annat egenskaper som påverkar nedbrytningen av dött växtmaterial och avgör om kolet i växternas blad och stjälkar lagras i jorden eller släpps ut i atmosfären i form av växthusgaser, samt egenskaper som påverkar risken för bränder på tundran.
Förutsäga framtida förändringar
Genom att identifiera samband mellan växtegenskaper och ekosystemprocesser kommer forskarna att kunna förstå hur uppvärmningen har påverkat och kommer att påverka kolets kretslopp så att de bättre kan förutsäga framtida förändringar av jordens klimat.
Forskningsprojektet om Tundrans framtid leds av Anne Bjorkman vid Institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet. Forskningsprojektet har beviljats finansiering från SSF.
gu.se