Stöder hållbar utveckling

De globala utmaningarna behöver mötas med kunskap. Det kräver kraftsamling bland forskare och en vetenskaplig bredd. Här intervjuas Lars Hultman, vd för SSF, om hur Sverige kan skapa hävstångsverkan genom riktade forskningssatsningar och internationell samverkan.

Hur står sig svensk forskning?
– Svaret är bra, för den procent av världens forskning som vårt land står för. Det är inte illa för en befolkning på 1 promille av jordens, säger Lars Hultman. Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter. Och inte sprida resurserna tunt. Motsvarande gäller SSF, som i sin tur står för knappt två procent av den svenska finansieringen.
Att satsa på forskningsnischer är en vettigare strategi. Samtidigt behöver vi ta till oss av kunskap ur världens hela forskning. Då kan vi omsätta upptäckter eller genombrott varhelst de sker, i innovationer och teknikutveckling samt medicinska metoder här hemma. En avgörande förutsättning är dock att våra skolor presterar i topp för varje stadium, menar Lars.

”Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter.”

Vilka hållbarhetsmål prioriterar SSF?
– Sedan stiftelsens början 1994 har SSF prioriterat projekt inom livsmedelsförsörjning, hälsa, forskarutbildning, vatten, energi, tillväxt, industri, produktion, klimat, hav, ekosystem och globalt partnerskap, vilket utgör en stor del av FN:s globala hållbarhetsmål. De är alla sammanlänkade och ligger inom stiftelsens ändamål, som är att stödja forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap. Exempel på prioriterade områden är materialutveckling, livsvetenskaper och informationsteknologi.
För att uppfylla Agenda 2030 – eller Agenda 2050, när väl den kommer – krävs både riktad forskning och kraftsamling mellan forskare från vitt skilda vetenskapliga discipliner som hittar varandra och vill samarbeta, menar Lars Hultman. Det innebär tvär- och mångvetenskaplig forskning. Andra centrala begrepp är behovsmotiverad eller utmaningsdriven forskning.
Exempel på pågående forskningsprogram hos SSF med koppling till hållbara utvecklingsmålen är:
• Små modulära kärnreaktorer
• Väteproduktion och -lagring
• Batterier
• Antibiotikaresistens
• Vaccin
• Diabetes
• Nukleotidbaserade läkemedel
• Genmodifierade grödor
• Fotosyntes för matproduktion
• Havreförädling och -produkter
• Halvledarsystemdesign
• Energisnål mjuk- och hårdvara
• Cybersäkerhet
• AI och kvantdatorer
• Maritim robotik

Hur uppmuntras internationella samarbeten?
Lars räknar till över 300 pågående forskningsprojekt i stiftelsens portfölj. Dessa leds från 40-talet svenska lärosäten, forskningsinstitut eller företag. De har i sin tur samarbeten med uppåt 1 000 utländska motsvarigheter. I ett typiskt forskningsprojekt ingår utländska doktorander och forskare samt personutbyten mellan länder. Detta goda tillstånd uppstår av sig självt i den kvalitetsdrivande konkurrens som SSF praktiserar genom öppna utlysningar av forskningsbidrag.
Till det har SSF förhandlat med utvalda länder om bilaterala forskningsprogram. Faktorer man tar hänsyn till är att de länderna har bättre eller minst lika bra utbildning, forskning och marknadsekonomi som Sverige.
– I sin strategiska femårsplan 2021–2026 fokuserar därför stiftelsen på Taiwan, Sydkorea och Japan (Ostasien) samt Israel, samtliga demokratier i sina respektive geopolitiskt utsatta regioner, säger Lars Hultman.
Andra aktuella internationella program från SSF är internationell sabbatical och stöd till att skriva ansökan till EU:s ramprogram Horisont Europa samt postdok-bidrag inom neutronforskarskolan SwedNESS.
Den 24 februari i år eskalerade Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina, med omfattande systematiska krigsbrott som folkmord, massförstörelse och brott mot mänskligheten. Den 4 mars utlyste SSF forskningsbidrag till ukrainska forskare i förskingringen. 29 personer delar nu på 42 miljoner kronor som gästforskare vid 12 olika svenska lärosäten. De är varmt välkomna och utgör en förstärkning av svensk forskning och bygger viktig internationell samverkan. Tillsammans är vi starka: Slava Ukraini!