Så kan rymddata bidra till hållbarhet

Plattformen Digital Earth Sweden gör jordobservationsdata lättillgänglig. Tillsammans med AI kan informationen ge slutsatser om allt från klimatförändringar till fuskbyggen.

Varje dag ger satelliter, flygplan och digitala avläsningar aktuell information om vår planets yta. Denna information kan bidra till att öka kunskapen om miljöförändringar på mark och i hav, lokalt som globalt. Sammantaget handlar det dock om miljontals bilder och annan data som ger en stadig portion data på omkring 20 terabyte per dag. Det är en omfattning som är minst sagt resursbetungande.
Därför utvecklar RISE i samarbete med Rymdstyrelsen plattformen Digital Earth Sweden. Plattformen samlar och hanterar jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram och amerikanska Landsat, men även andra slags data som flygfoton och skanningar från Lantmäteriet. Målet är att data i plattformen ska vara tillgänglig och fri att nyttja för forskningsprojekt, myndigheter och företag.
– Datamängderna som genereras är svåra för till exempel ett enskilt forskningsprojekt att hantera. Med plattformen håller vi ordning på all data och hjälper projekten komma i gång snabbare med det man vill göra, säger Joel Sundholm på RISE, som leder utvecklingsteamet för Digital Earth Sweden.

Data i nära realtid
Det kan för en mindre yta handla om hundratals bilder som ger tillgång till data i nära realtid.
– Det kan jämföras med tidigare då flygfoton togs över ett område kanske en gång om året. Det här ger helt andra möjligheter att bygga tidsseriedata, säger Joel.
För att öka nyttan av all data arbetar Nuria Agues Paszkowsky med dataanalys och AI-metoder som kan appliceras på plattformen.
– Det finns så många intressanta saker vi kan göra med det här. Till exempel övervaka ängs- och betesmarker och spåra klimatförändringar över tid. Men även hjälpa drönare att undvika vegetation eller byggnader. Sammantaget ger det underlag för att ta klokare och mer hållbara beslut. säger hon.

Ger synergieffekter
En utmaning med de här analyserna är att det ofta finns atmosfäriska störningar, så som moln. Framför allt tunna moln är svåra att identifiera, och det finns få metoder anpassade för svenska förhållanden. Att undersöka möjliga lösningar till detta är ett av målen med projektet Nationellt Rymddatalabb 2.0.
– Med alla data och beräkningskraft samlade på en plats kan vi få synergieffekter mellan myndigheter, företag och forskning, säger Joel.
– Det är en viktig del av visionen för Digital Earth Sweden. Vi kommer att ha både data till dem och AI-metoder redo för analys, avslutar Nuria.

Klicka här för att läsa mer om Digital Earth Sweden