Nya drivkrafter kopplade till excellens behövs
Att möta företagens investeringsvilja i forskning och utveckling och det mycket stora behovet av forskare och ingenjörer är den viktigaste forskningspolitiska frågan för Sverige framöver. Kvalitet och relevans bör avgöra fördelningen av forskningsmedel, och tillgången på forskningskompetens i Sverige behöver öka. Det anser Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
De senaste två decennierna har företagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige, mätt som andel av BNP, sjunkit med en tredjedel. Samtidigt har de globala forskningsinvesteringarna tredubblats. Om Sverige ska klara omställningen måste denna trend brytas. I en undersökning från Svenskt Näringsliv uppgav en fjärdedel av de deltagande företagen att tillgången till forskningskompetens i Sverige är dålig eller mycket dålig. Fyra av tio företag ansåg att de svenska lärosätena inte var relevanta för deras verksamhet. Emil Görnerup betraktar det som ett kraftigt underbetyg för den högre utbildningen och den akademiska forskningen.
– Övergången till klimatneutralitet och en ökad digitalisering är den största omställningen för näringslivet på flera generationer. Bristen på forskningskompetens hotar dock denna avgörande övergång. Vår undersökning visar att det som idag avgör företagens FoU-investeringar i Sverige inte är kapital utan tillgången på forskande personal. Konsekvensen av detta blir att företagen i slutändan måste lokalisera FoU till andra länder, säger han.
”Sverige behöver fler lärosäten som rankas högt på de internationella topplistorna.”
Politik som fokuserar på excellens
Han efterlyser en omfördelning av drivkrafter för svenska högskolor och universitet, ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning och forskning som skapar ekonomiska incitament för forskningens relevans. Kvalitets- och relevanskriterier bör även vara vägledande vid fördelningen av offentliga forskningsmedel. Det innebär bland annat att lärosäten med en välutvecklad samverkan med näringslivet bör tilldelas högre offentliga forskningsanslag.
– Forskningspolitiken behöver fokusera på Sveriges komparativa fördelar och på excellens. Sverige är ett litet land, vilket innebär att företag i behov av FoU-kompetens behöver kunna rekrytera internationellt. Då krävs expertskatteregler som inte skiljer sig alltför mycket från omvärlden samt attraktiva möjligheter för utländska experter och medföljande att långsiktigt bo och leva i Sverige, säger Emil Görnerup.
Forskningspolitiskt mål behövs
– Sverige behöver fler lärosäten som rankas högt på de internationella topplistorna. Forskningsresurserna är i dagsläget alltför utspridda, vi efterlyser därför en kraftsamling i ett antal strategiska forskningsområden kopplat till företagens behov inom hållbarhet och digitalisering, säger Emil Görnerup.
Han efterlyser en forskningsminister i regeringen och anser att Sverige behöver ett övergripande forskningspolitiskt mål med brett politiskt stöd. Ett sådant mål signalerar till näringslivet att Sverige har politiska ambitioner på forskningsområdet och att man betraktar företagens forskning som viktig.
– Sverige saknar i dagsläget politiska ambitioner på forskningsområdet. Vi behöver formulera ett skarpt forskningspolitiskt mål för Sverige, och forskningsinvesteringarna bör öka med motsvarande 1 procent av BNP, säger Emil Görnerup.
