Kombination av tekniker ger nya möjligheter för neurokirurgi

– Vår forskning handlar om att kombinera fiberoptiska mätsystem med intraoperativ magnetisk resonanstomografi. Tillsammans skapar teknikerna nya möjligheter för behandling av neurokirurgiska sjukdomar, säger Karin Wårdell, professor i medicinsk teknik, vid Linköpings universitet.

Karin Wårdell leder Multimodal guidning vid neurokirurgi, ett spännande forskningsprojekt där en del är inriktad mot hjärntumörer. Genom att kombinera optik och olika MR-protokoll hoppas forskargruppen kunna bidra till en mer precis diagnos och säkrare behandling.
– Utmaningen vid kirurgisk behandling av hjärntumörer är att avlägsna så mycket tumörmassa som möjligt utan att skada omkringliggande vävnad. Den preoperativa MR-undersökningen säger oss var i hjärnan tumören är lokaliserad, problemet är att vävnader flyttar sig under operationens gång, förklarar Peter Zsigmond, neurokirurg och vice forskningsledare.
Därför finns ett stort behov av realtidsinformation under pågående operation.
– När det gäller optik har vi tagit fram olika prober som kan användas dels för optisk mätning, dels för guidning fram till målområdet under en hjärnbiopsi. Med proberna kan vi identifiera både områden med högre blodflöden och själva tumören. Rent praktiskt handlar det om att sammanföra olika kombinationer av prober med olika kombinationer av navigationssystem, som sedan länkas ihop till olika MR-protokoll, som sedan utgör ett så kallat ramlöst guidesystem, förklarar Karin Wårdell.
En stor fördel i sammanhanget är att neurokirurgiska kliniken i Linköping har en helt ny MR-kamera och ett nytt stort operationsrum som ligger vägg i vägg med varandra, vilket underlättar sammankopplingen av de olika teknikerna.

Klicka här för att läsa mer om forskningen

NIVA
Ett annat forskningsspår har fokus på neurointensivvård och de sekundära blödningar som kan uppstå efter några dagar efter operation och orsaka svåra komplikationer.
– Det finns redan olika tekniker för patientmonitorering i syfte att upptäcka sekundära komplikationer. Vårt bidrag blir att mäta blodflödet med ljus, vilket i kombination med MR-undersökning kan ge mycket tidig upptäckt av förändrat blodflöde i hjärnan, säger Karin Wårdell.
Forskargruppen har tagit fram en speciell prob som utvecklats för att kunna göra just långtidsmätningar av blodflödet i hjärnan.
– Vi kan idag mäta i upp till tio dygn, förmodligen längre. Nu handlar det om att försöka förstå signalen bättre och lära oss skilja på vad som är rörelse på grund av till exempel ryck i sladdarna och vad som är signal. Här har vi kommit en bra bit på väg och har idag en artefaktfri signal under mer än 95 procent av tiden vilket är väldigt lovande, säger Karin Wårdell.

Halvvägs
Det övergripande projektet som nu kommit halvvägs har bland annat resulterat i ett avknoppningsföretag.
– Vi hoppas kunna föra ut vår kombinerade mätteknik till fler användare eftersom vi ser att den fungerar väldigt bra vid biopsitagning och även i kombination med blåljusmikroskop, säger Karin Wårdell.
Peter Zsigmond påpekar att fördelarna är flera.
– Tekniken kan leda till stor patientnytta eftersom den visuella guidningen i realtid under operationen gör att vi kan operera bort så mycket som möjligt av en tumör utan att skada intilliggande vävnad. Även biopsitagningen blir säkrare samtidigt som den exakta guidningen under ingreppet spar operationstid.
Om tio år, om allt går som forskargruppen vill och hoppas på, kommer deras metod att finnas tillgänglig för användning på landets neurokirurgiska kliniker.
– Vi har fått tekniken att fungera men än så länge finns det mycket kvar att försöka förstå. Nu handlar det om att verifiera, samla in data och tolka signalerna rätt. På sikt hoppas vi kunna bidra till att rädda liv, minska skadorna av sekundära blödningar och bidra till bättre livskvalitet för drabbade patienter, avslutar Karin Wårdell.

Klicka här för att läsa mer om forskningen