Dynamisk förädlingscykel för hållbar skog

Trädförädling är en process som kräver mycket av både tid och resurser. Samtidigt blir hållbarhet allt mer prioriterat vilket leder till ett ökat behov av förnybara råvaror.

Det innebär att tillväxten i skogen och kvaliteten på skogsråvaran måste öka, och att det måste ske hållbart. Dessutom får ökad skogstillväxt inte äventyra skogens vitalitet och dess förmåga att anpassa sig till klimatförändringar.

Ska snabba på processen
María Rosario García-Gils är forskare på SLU och arbetar nu med ett projekt för att skapa en snabbare och mer dynamisk trädförädlingsprocess.
– Den förädlingscykel man arbetar efter idag tar cirka 25 år från det att man identifierar en bra moderplanta till dess att nya färdiga plantor kan planteras ut i skogen. Mitt projekt är en digitaliserad ansats som kombinerar modern fjärranalys med DNA-teknik.
Genom DNA-prov på träd ska de snabbare kunna bedöma vilka ”familjer” en trädplanta tillhör, i stället för att som tidigare manuellt genomföra kontrollerad korsning och testa träden i dyra testprocesser.
– Det andra spåret är att kunna bedöma kvaliteten på trädet, som mäts genom att titta på diameter, rakhet, grenvinkel och mycket annat. Idag går inspektörer runt och bedömer träden baserat på sin erfarenhet. Vi vill i stället använda kameror med digital teknik som från drönare eller helikopter och kanske även satelliter kan göra bedömningen både betydligt snabbare och mer precist.

Många fördelar
Det finns flera olika vinster med en mer dynamisk förädlingscykel.
– Förutom att vi genom DNA snabbt kan få reda på trädets ”släkttillhörighet” och sedan bedöma olika egenskaper med kameraövervakning så kan vi betydligt snabbare få reda på hur olika ”familjer” av träd trivs i olika typer av miljöer, jordarter och annat, en information som är väldigt värdefull för planeringen av skogsbruket, förklarar María Rosario García-Gils.
Det nya förädlingsverktyget kommer att guida urvalet av träd för förädling och även valet av optimala miljöer för att maximera tillväxt, stamkvalitet och hälsa, samtidigt som nyckelbiotoper kan sättas av för att bevara biologisk mångfald.
– Genom en mer dynamisk och snabb förädlingscykel kan biomassan öka utan att nya arealer krävs, och på det viset kan nyckelbiotoper i större utsträckning skyddas.