Presentation
Sahlgrenska Osteoporosis Centre

Siktar på att motverka osteoporos

Publicerad 16 juni 2021
Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto
Sofia Movérare Skrtic, docent vid Sahlgrenska Osteoporosis Centre på Sahlgrenska akademin. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Sofia Movérare Skrtic, docent vid Sahlgrenska Osteoporosis Centre på Sahlgrenska akademin. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Sofia Movérare Skrtic och hennes forskargrupp vid Sahlgrenska akademin i Göteborg studerar olika proteiners betydelse för skelettets hållfasthet och kvalitet.
– Det övergripande målet är att utveckla bättre och effektiva behandlingar som kan användas för att motverka osteoporos.

För drygt sex år sedan lyckades Sofia Movérare Skrtic, docent vid Sahlgrenska Osteoporosis Centre på Sahlgrenska akademin, tillsammans med kollegor, identifiera ett tidigare okänt protein, WNT16, som visade sig ha stor betydelse för det kortikala, kompakta, benet. Upptäckten ledde vidare till ett SSF-finansierat forskningsprojekt där siktet är inställt på att utreda hur WNT16 fungerar och hur det regleras. Unikt i sammanhanget är att forskarna har studerat material från stora kliniska kohorter där DNA tagits från individer som drabbats av osteoporos, benskörhet, och sedan jämförts med DNA från individer som inte fått frakturer.
– På så sätt har vi lyckats identifiera ett antal gener som har en koppling till att frakturer uppstår. Dessa gener har lett oss vidare till olika proteiner med vars hjälp vi funnit nya signalvägar som visat sig ha betydelse för skelettet och dess uppbyggnad.

Framtida läkemedel
Hon påpekar att ben, tvärtemot vad många tror, inte är någon statisk vävnad. Faktum är att skelettet är en mycket dynamisk vävnad i kroppen.
– Nedbrytning och nybildning av ben är en ständigt pågående process som syftar till att vi ska ha ett så optimalt skelett som möjligt. När balansen mellan nybildning och nedbrytning rubbas leder det till osteoporos. Genom att studera signalvägarna som är inblandade i den processen, och som vi sett inte fungerar fullt hos vissa individer, hoppas vi i nästa steg kunna rikta framtida läkemedel mot dessa signalvägar.
Forskning kräver både resurser och tålamod. Det kan ta över tio år att utveckla ett nytt läkemedel.
– Vi arbetar med att bygga ny kunskap där varje ny pusselbit för oss ett steg närmare målet. Genom att lägga pusslet kan vi förhoppningsvis bidra till att få fram mer effektiva läkemedel som kan användas för att motverka osteoporos, fastslår Sofia Movérare Skrtic.

Göteborgs universitet – Sahlgrenska Osteoporosis Centre

Sofia Movérare Skrtics forskning öppnar nya vägar för utveckling av specifika läkemedel för förebyggande och behandling av frakturer. Med hjälp av cellodlingsexperiment, genetiskt modifierade djurmodeller och kliniska kohortstudier studeras betydelsen av proteinet WNT16 och andra modulatorer av WNT-signalering för skelettet. 2016 utsågs Sofia Movérare Skrtic till en av framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Utnämningen innebar ett forskningsanslag på tolv miljoner kronor.

www.gu.se