Ny forskningsstrategi från SSF
Med de stora framtidsutmaningar som världen står inför blir den strategiska forskningen allt viktigare. I sin nya forskningsstrategi för åren 2021–2026 betonar därför Stiftelsen för strategisk forskning förnyelse, kvalitet och samverkan i svensk forskning.
Varför behöver SSF en ny forskningsstrategi?
– Vi vill bidra till att lyfta Sverige i en tilltagande internationell konkurrens, som tar sig allt mer strategiska uttryck, säger Lars Hultman, vd för SSF. Likaså Agenda 2030 om en hållbar utveckling kräver mer av riktad forskning och innovationer, där perspektivet förstås sträcker sig ännu längre in i framtiden. Med den nya strategin kan SSF verka mer systemförändrande på svensk forskning.
– Till exempel vill SSF överbrygga gapet som finns mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning.
Vad innebär strategin?
– Kort sagt nytta för Sverige i framtiden. Eftersom det inte finns någon svensk statlig finansiär för strategisk forskning, blir SSF allt viktigare. Vår historiska framgång kan kopplas direkt till självständigheten, oberoendet och de långa, fria tidsramarna. Koncentration av insatser för internationell slagkraft är ledord här.
En motsvarande förändring med den nya strategin är att SSF har beslutat söka ”evigt liv”.
– I och med det kommer SSF att behöva minska på utdelningarna under några år. På plussidan uppstår en ökad finansiell stabilitet, bättre förutsägbarhet om utdelningar och över tid totalt sett ökade bidrag till forskningen. Vi blir alltså en finansiär utan bortre tidshorisont och uppnår ett ännu större genomslag på samhällets utveckling.
Själva forskningsverksamheten förändras också. Våra satsningar kommer nu att riktas mot färre, men större projekt på ett antal olika strategiska områden.
”Vår historiska framgång kan kopplas direkt till självständigheten, oberoendet och de långa, fria tidsramarna.”
Har du några exempel?
– Ja, SSF kommer att lansera multidisciplinära forskningscentra, kopplade till en samhällsutmaning med möjligheter för näringslivet. På liknande sätt som med de fyra nu pågående centrumen för hållbar utveckling: antibiotika, vätgas, fotosyntes och kärnkraft.
Dessutom förstärks portföljen av karriär- och mobilitetsstöd. Det är viktigt att när vi går ut ur coronapandemin stödja de kreativa utbyten som uppstår i möten mellan människor.
Samverkan och rörlighet mellan forskare från industri, klinik och akademi för att nyttiggöra forskningsresultat förblir helt centrala för SSF:s strategi.
Vad betyder ’strategisk’?
– Det handlar om riktad grundforskning som inspireras av en betydande tillämpning, säger Lars Hultman. Strategisk forskning tar avstamp i forskning som möter samhällets behov av kunskap. Det är forskning med spets som är relevant och har förutsättningar att få genomslag. Vi behöver fler internationellt lysande akademiska miljöer med forskarutbildade personer, som är attraktiva för industrin och internationella investeringar.
SSF söker också hävstångsverkan genom att ge bidrag för att svenska forskargrupper ska delta i EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Här fungerar våra pågående satsningar inom digitalisering, livsvetenskap och nya material som trampoliner.
Hur väljer ni ut projekt?
– Det ska alltid vara excellent forskning, som är relevant för kunskapsintensiva och högteknologiska näringsgrenar eller samhällssektorer i Sverige. Ledarskapet i varje projekt är därför en avgörande framgångsfaktor.
Projekten väljs ut efter expertgranskning av ansökningar. Utvärderare engageras typiskt från akademi, näringsliv och samhälle, både från Sverige och utlandet. Så lyfts kvaliteten genom öppen konkurrens.
Hur kommer programportföljen att se ut?
– Listan är lång, säger Lars Hultman och räknar upp följande:
• Mångvetenskapliga forskningscentra
• Framtidens forskningsledare
• Strategisk mobilitet
• Industridoktorander
• Forskningsinstitutdoktorander
• Adjungerade professorer från industrin
• Sabbaticals
• Utbyte med Israel, Taiwan, Japan
• Ansökansstöd inom Horisont Europa
• Nyckelpersoner vid infrastruktur
• Instrument-, teknik- och metodutveckling
• Post-doc/repatriering för neutronforskarskolan SwedNESS
• Nyttiggörande av forskning, inklusive patentering
Hur finansieras detta?
– Vi förvaltar stiftelsekapitalet: från 6 miljarder kronor vid start 1994 har stiftelsen betalat ut 16 miljarder till forskning och har idag 11 miljarder kronor.
Jag vill samtidigt säga att privata donationer och annan återkapitalisering är välkommet. Det möjliggör mer excellent forskning om utmaningar som hållbar utveckling, medicinska genombrott och intelligent 6G-kommunikation. Andelen strategisk forskning i Sverige är trots allt låg i en internationell jämförelse.
Stiftelsen för strategisk forskning:
• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag.
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft.
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med ca 800 miljoner kronor år 2021 – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut.
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nytta i samhället.
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar.
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare.
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt.
• Premierar ny och möjliggörande forskningsteknik.
