Digital suveränitet och energieffektivitet avgörande

Den snabba digitaliseringen skapar stora möjligheter, men gör också samhället sårbart. Svagheter i eller angrepp mot den digitala infrastrukturen kan få katastrofala följder för hela samhället. Behovet av mer energieffektiva digitala lösningar blir dessutom alltmer uppenbart.

Dagens digitala omställning är närmast att jämföra med paradigmskiftet från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, och potentialen är enorm. Detta har visat sig inte minst under den pågående pandemin, när digitalisering har möjliggjort hemarbete och att samhällsviktiga verksamheter har kunnat upprätthållas.
IKT, informations- och kommunikationsteknik, är en förutsättning för samhällets digitalisering, men den är känslig för störningar. Det kan handla om brister i prestanda eller säkerhet så att andra aktörer kan påverka eller få kontroll över vitala sektorer. Med begreppet ”digital suveränitet” menas en stats eller organisations förmåga att kontrollera och skydda den digitala infrastruktur man är beroende av.

Aggressiva stormakter
En stor utmaning är därför att skapa säkra och robusta IKT-system och värna den svenska digitala suveräniteten, både gentemot digitala jätteföretag och alltmer aggressiva stormakter. USA och Kina är mycket aktiva med att säkra den egna nationella digitala suveräniteten och driva nationella intressen. Detta agerande kan även vara ”förpackat” i digitala produkter och tjänster på den internationella marknaden.
– IKT är en kritisk infrastruktur och har i högsta grad att göra med politik och nationell säkerhet. Det är en de viktigaste angelägenheterna inom det europeiska samarbetet och för Sverige som land, säger Jonas Bjarne, forskningssekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
– Osäkra leveransvägar gör svensk sjukvård sårbar, vilket syns tydligt nu under coronapandemin. För digital suveränitet gäller detsamma – vi måste ha kontroll över och garanterad tillgång till viktiga komponenter, och veta att systemen fungerar. Det borde vara lika självklart som att vi har kontroll över annan infrastruktur som transportnät och elnät, som ju dessutom kontrolleras av den digitala infrastrukturen.

IKT är en kritisk infrastruktur och har i högsta grad att göra med politik och nationell säkerhet

Prioriterat men energislukande
Eftersom IKT är av stor strategisk relevans för Sverige är det också ett av SSF:s prioriterade områden och totalt satsas cirka 1,2 miljarder kronor på excellent, långsiktig IKT-forskning. SSF:s övergripande IKT-mål är en kontinuerlig digital beräkningsinfrastruktur där data effektivt kan omformas till kunskap. Det pågår en rad satsningar med det gemensamt att de har en tidshorisont på 10 till 15 år till nyttiggörande.
Smarta system, Cybersäkerhet samt Big Data och Beräkningsvetenskap är exempel på SSF-program som pågått under några år. Ett nytt program är SSF CHI (Computing and Hardware for ICT Infrastructures). Fokusområden är hårdvara för nästa generations trådlösa kommunikationssystem (”6G”), ökad beräkningskraft samt energieffektiv IKT. Just energiförbrukningen är ett ofta förbisett problem.
– De enorma datamängderna som genereras, transporteras, lagras och processas kräver mycket stora mängder el. Beräkningsbehovet för att ta fram allt mer avancerade AI-lösningar ökar till exempel mycket snabbt. I nuläget uppskattas IKT-sektorn förbruka 5-10 procent av elenergin. År 2025 kan hela 20 procent av världens samlade elenergiproduktion gå till detta. Den digitala omställningen kan bli kärnan i ett grönt och hållbart samhälle, men det är avgörande att vi hittar energieffektiva lösningar som möjliggör både ökad beräkningsförmåga och minskad elförbrukning, säger Jonas Bjarne.

Goda förutsättningar
Han framhåller att Sverige har goda förutsättningar att fortsatt ha en ledande position inom IKT, kanske med hållbara IKT-tillämpningar som ett nytt svenskt styrkeområde. Här finns duktiga forskare, innovativa företag som Spotify, och ledande, etablerade globala företag som Ericsson. IKT driver också utvecklingen i den framgångsrika bas- och tillverkningsindustrin, inte minst inom fordonsindustrin. Exempelvis är SAAB, ABB, Scania, Volvo med flera storföretag och många småföretag mycket IKT-aktiva. Autonoma system, AI, molntjänster, smarta sensorer och hårdvara med hög beräkningskapacitet är alla exempel på IKT-områden med industriella tillämpningar som har nytta av den forskning som SSF finansierar.
– Dessa exempel är alla strategiskt viktiga områden för Sverige och svenskt näringsliv. IKT handlar om såväl nationell säkerhet och att trygga samhällskritiska funktioner som att på ett hållbart sätt stärka den svenska konkurrenskraften. Därför arbetar SSF för att främja strategisk IKT-forskning på ett långsiktigt sätt.