Bygger ny kunskap om bakteriers liv och leverne

Bakteriella infektioner är fortfarande en av huvudorsakerna bakom allvarliga och dödliga sjukdomar. Kristina Jonas och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet och SciLifeLab arbetar med att kartlägga de molekylära mekanismerna bakom bakteriernas liv och leverne.

Bakterieforskning har gamla anor men bakteriernas förmåga att överleva stressfaktorer som till exempel hetta, svält och antibiotika är till stor del fortfarande en gåta. I ett SSF-finansierat projekt arbetar Kristina Jonas, docent i molekylär biovetenskap, och hennes forskargrupp med att kartlägga de molekylära mekanismer som gör att bakteriers tillväxt och celldelning kan förändras under växlande förhållanden.
– Ett av våra fokusområden är chaperoner, en klass proteiner som har viktiga funktioner i proteinveckning och nedbrytning. Vi vet också att chaperonerna reglerar vissa proteiner med nyckelfunktion inom tillväxt och celldelning.
Fyra år in i projektet har forskarna lyckats kartlägga ett flertal olika mekanismer och funnit hur en viss typ av chaperon kan kontrollera bakteriernas tillväxttakt.
– Vi har även studerat hur olika chaperoner bidrar till bakteriernas förmåga att reparera sig själva från skador som uppstår när de utsätts för antibiotikastress eller hetta.

Flera spår
Ett annat forskningsspår är inriktat på en viss typ av proteaser och deras förmåga att bryta ner proteiner. Här har forskargruppen hittat en faktor, ett nytt protein, som bidrar till exakt reglering av proteasaktiviteten, en upptäckt som på sikt skulle kunna vara målstruktur för utveckling av nya typer av antibiotika.
Kristina Jonas berättar att forskningen så här långt fokuserat på icke-patogena bakterier.
– Vi har börjat arbeta även med en viss typ av patogena bakterier som orsakar bland annat lunginflammation och är svåra att kontrollera eftersom de har hög antibiotikatolerans. Här handlar det om att försöka förstå hur chaperoner och proteaser bidrar till patogenicitet genom att reglera proteiner med viktiga cellulära funktioner.
Kristina Jonas betonar att forskningen i första hand handlar om att bygga ny kunskap som på sikt kan ge ringar på vattnet i form av olika nyttogörande applikationer som till exempel ny antibiotika.
– En del av den kunskap vi får fram ser vi kanske inte hela vidden av idag. Forskning är som ett pussel med många okända bitar, ibland dröjer det innan alla bitar funnit sin rätta plats och skapar en helhet. Det vore förstås kul om min forskning en dag visar sig ha lagt grunden till en produkt, men det är kunskapsbygget som är det viktiga. Utan kunskap blir det ingenting alls.