Internationella genombrott vid SciLifeLab

2017 presenterades forskningsresultat som skakade om världen. De visade att människan av idag inte ”bara” dateras tillbaka cirka 180000 år, som tidigare varit känt, utan har funnits i mer än 300000 år.

Forskargruppen bakom resultaten, med professor Mattias Jakobsson i spetsen, är knuten till SciLifeLab i Uppsala, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö.
–Vi har byggt upp ett forskningslaboratorium här där vi med hjälp av avancerade molekylära tekniker kan urskilja DNA från många tusenåriga skelett som vi sedan sekvenserar. På det viset kan vi bestämma skelettets genetiska historia.
Mattias Jakobsson och hans forskare utgår från kärn-DNA som kommer ur cellkärnan och som är fullpackad med de A, T, C och G som utgör ett mänskligt genom.
– För tio år sedan kunde vi bara få ut små snuttar genetiskt material, och även det tog mycket lång tid. Idag kan vi läsa av hela arvsmassan på några månader. Det är mycket tack vare de nyutvecklade avancerade metoderna som läser av DNA:t. Här på Uppsala universitet har vi byggt upp ett sådant laboratorium, och det finns bara 4-5 labb i världen som klarar av de tester vi utför.

Öppnar historiska dörrar
Mattias Jakobssons forskargrupp slog världen med häpnad redan 2012 då de presenterade forskningsresultat som visade hur jordbruket kom till Skandinavien. Det blev mycket uppmärksammat då det gick på tvärs med vad arkeologer hävdat sedan länge.
– Tidigare har det varit arkeologer som med hjälp av kol 14-metoden tidsbestämma åldern på fyndplatser. Med hjälp av genomtekniken kan vi idag läsa av DNA-molekyler från skelett man hittar vid utgrävningar och därigenom beskriva den genetiska historien för de människor som levde då.
Det sker genom att det finns en molekylär klocka i varje DNA-molekyl som fungerar lite som kol 14-metoden. Den molekylära klockan utgår från antalet mutationer man kan se att molekylen genomgått. Sådana mutationer förekommer med jämna tidsintervall och ger forskarna möjligheten att avgöra hur långt bakåt i tiden exempelvis DNA:t hos dagens människa har haft samma grundstruktur.