Länkhopp ny framgång för Chalmersforskare

För fyra år sedan väckte forskarna på Chalmers internationell uppmärksamhet med sitt världsrekord i snabb, trådlös datatrafik. Rekordet håller de fortfarande och nu har de tagit steget från labbet ut i verkligheten.

Sedan i vintras sitter två anonyma antenner på varsitt hus på Ericsson på Lindholmen i Göteborg. De sänder och tar emot data via radiolänk med en imponerande hastighet: 5 Gbit/s, vilket är 50 gånger mer än de flesta av oss har via fibertråd.
Och det är 200 meter mellan husen.
– Ett stort steg att vi nu tillsammans med våra forskningspartners på Ericsson Research har lyckats med ett långt länkhopp, det var ett av våra mål, säger Herbert Zirath, professor i höghastighetselektronik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Verklig trafik
– Och detta är datatrafik i realtid, alltså bilder eller samtal som verkligen går mellan punkterna A och B, inte att man mäter datatakten genom att spela in signalerna och analysera i efterhand, vilket är det normala i vårt forskningsfält, säger han.
Chalmersforskarnas världsrekord är på hela 40 Gbit/s, men uppmätt i labbmiljö och med användning av frekvenser i hela det så kallade D-bandet, (110–170 GHz). En sådan bandbredd är inte kommersiellt intressant för telekomoperatörerna, som oftast får sig tilldelat en bredd på någon enstaka GHz.
– Därför fokuserar vi nu på smalbandig kommunikation i realtid, med så stora datatakter som möjligt. Och här tror jag att vi leder utvecklingen, säger Herbert Zirath.
Forskningen bedrivs av Chalmers ihop med Ericsson Research. Och nyttan för gemene man är mycket tydlig: Allt fler vill se film och videoklipp i mobiler och ipads, TV-bolag vill producera en fotbollsmatch i England på distans från Stockholm och snart är självkörande bilar och kirurgi via internet en del av vardagen. För allt detta krävs mycket snabb och tillförlitlig trådlös överföring av stora mängder data.

Operera på distans
– Nu växer 5G explosionsartat, med högre datatakter och mycket mindre fördröjningar i näten. Idag har vi fördröjningar på 50-60 millisekunder, men för att kunna operera säkert på kanske tio mils avstånd får fördröjningen inte vara mer än någon millisekund, säger Herbert Zirath.
En viktig nyckel till framgång är halvledarmaterialen i de ytterst små kretsarna, chipen, några millimeter stora.
– Vi jobbar både med indiumfosfid, en ganska avancerad struktur, och med en kiselbaserad halvledarprocess som är lättare att tillverka i miljontals exemplar och som finns tillgänglig i Europa, säger Herbert Zirath.