Chalmers och KTH topprankas av landets forskare

Anna Dubois, prorektor vid Chalmers, är förstås glad över att verksamheten ses som en attraktiv arbetsplats av landets forskare. Den framskjutna placeringen tror hon kan bero på Chalmers envetna betoning både på samverkan med näringsliv och offentlig sektor och på samarbeten forskare emellan.
– Att vi har många spännande forskningsmiljöer spelar förstås också en roll. Även relevansaspekten har betydelse. Här, liksom på KTH, arbetar man med att finna lösningar på de globala utmaningarna. Detta görs förstås även av andra lärosäten i landet, men kanske bli det mer tydligt hos oss än på de bredare universiteten.
Själv har hon med undantag för kortare utflykter varit Chalmers trogen sedan 1981.
– Jag började med att läsa till maskiningenjör, fortsatte med doktorandstudier och blev professor i industriell marknadsföring och inköp 2007. Under de gångna åren har jag även varit bland annat vice rektor och arbetat med att bygga upp våra styrkeområden som lanserades 2010. Sedan årsskiftet är jag prorektor med ansvar för styrkeområdena och för att samordna jämställdhetsfrågor i Chalmers ledning.
I ljuset av historien konstaterar hon att samverkan blivit allt viktigare med åren.
– Utvecklingen har gått från lokala samarbeten mellan enskilda forskare i akademin och industrin till att vi byggt upp ett ramverk där vi med hjälp av våra sju styrkeområden skapar ingångar till hela Chalmers. Kompetenscenter, forskningsprogram, projekt och infrastrukturer får därmed också större sammanhang att verka i.

KTH
Även Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning vid KTH, lyfter fram samverkan och spännande forskningsmiljöer som en trolig anledning till att lärosätet topprankas av Sveriges forskare.
– Vi, liksom Chalmers, har fokus på teknik vilket innebär att vi ofta står nära forskningens nyttogörande. Mycket av den kunskap vi tar fram syftar till att finna lösningar på de stora samhällsutmaningarna, vilket innebär en nära samverkan med kommuner, myndigheter och näringsliv.
För att främja samverkan har KTH elva strategiska samverkanspartners från näringsliv och offentlig sektor. Det övergripande målet är att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och att stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.
– Själv har jag ansvarat för Scania sedan 2001. Skillnaden nu mot då är att samarbetet idag har förankring i allra högsta ledning, både på KTH och på företagen.
Samverkan handlar till stor del om personutbyten, att få människor att gå emellan akademi, industri och offentlig sektor.
– För att ständigt kunna utveckla undervisningen måste våra lärare och professorer ha bra kunskap om behoven som studenterna kommer att ha i sitt fortsatta arbetsliv. Men utbytet är viktigt också för att vår forskning ska kunna fokusera på de viktigaste frågorna samt att den snabbare ska komma till nytta. Samverkan sker även åt andra hållet i form av adjungerade professorer och affilierad fakultet. Dessutom görs en stor andel av våra ex-jobb i industrin, vilket skapar en naturlig samverkan för oss som undervisar och handleder studenterna.

Utvecklande miljöer
Annika Stensson Trigell har en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik från Luleå Tekniska universitet, och sedermera en doktorsexamen i datorstödd maskinkonstruktion. Vid millenniumskiftet blev hon rekryterad till KTH och professuren i fordonsdynamik.
– Jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå. Att jag blivit kvar i alla år beror på att KTH är ett internationellt framstående lärosäte som ständigt erbjuder nya utmaningar. Arbetsuppgifterna har hela tiden varierat, utvecklats och förändrats över tid.
Anna Dubois ger en liknande förklaring till sina snart 40 år på Chalmers.
– Ju fler människor och verksamheter man lär känna inom organisationen, desto roligare blir det. Att jobba på Chalmers har aldrig känts instängt eller tråkigt, tvärtom, och det är nog också förklaringen till att jag blivit kvar här i alla år.