SSF ger anslag till samhällsviktig forskning

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) stödjer banbrytande forskningsprojekt inom en mängd olika områden. Några exempel på forskning som får stöd av SSF är molekylära mekanismer som reglerar bakteriell tillväxt, smarta oljeväxter och kartläggning av den biologiska mångfalden.

En av de forskare som har tilldelats anslag inom ramarna för SSF:s program Framtidens forskningsledare är Kristina Jonas, doktor i infektionsbiologi, vars forskarlag har som huvudmål att öka den grundläggande kunskapen av de molekylära mekanismer som reglerar bakteriell tillväxt och förökning.
– Bakterier utgör den största delen av jordens biomassa och fyller viktiga funktioner i miljö, industri och våra kroppar. Okontrollerad spridning av bakterier kan dock orsaka allvarliga problem för hälsa och industri, såsom resistensmekanismer mot antibiotika som försvårar behandling av sjukdomar, och kan orsaka miljöskador.
Forskarlagets studier visar att en viss grupp av proteiner, så kallade chaperoner, spelar en viktig roll i regleringen av bakteriell tillväxttakt och förökning vid ändrade miljöförhållanden. Kristinas forskningsprojekt kommer att belysa de exakta molekylära mekanismer med vilka två olika grupper av chaperoner påverkar bakteriell tillväxttakt och celldelning, vilket hjälper bakterierna att anpassa sig till ändrad miljö.
– Våra resultat ska hjälpa utvecklingen av nya strategier för att kontrollera bakteriell spridning inom medicin och industri. Anslaget från SSF ger oss möjligheten att satsa på större frågor och att rekrytera nya forskare som kan bredda våra perspektiv. Dessutom ser jag mycket fram emot ledarskapsprogrammet – förutom att utveckla viktiga ledaregenskaper kommer det också att medföra ett utökat nätverk.

Genetisk anpassning
SSF:s program Biologiska produktionssystem stöder forskning som bidrar till att skapa nya produkter inom jord- och skogsbruk eller via restprodukter från densamma. SSF har gått in med 225 miljoner i åtta stora rambidrag och en av dem som tilldelats ett omfattande anslag är professor Rodomiro Ortiz på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Hans projekt, Framtidens oljeväxter, är inriktat på genetisk anpassning av våra jordbruksväxter för högre produktion, bättre näringsupptag och bättre motståndskraft mot skadegörare och vädervariationer.
– Jordbruksproduktionen behöver öka med 70 procent de närmaste 40 åren för att förse en växande befolkning med föda och vi måste göra detta på den jordbruksmark vi har idag om vi ska bevara det som är kvar av våra vilda biotoper. Vi måste också betydligt minska den miljöbelastning jordbruket utgör. Samtidigt finns en förväntan att jordbruket inte bara ska förse oss med mat utan också med förnyelsebara alternativ till fossilolja.
Genetisk anpassning kommer därför att vara helt avgörande för att undvika en framtida global human katastrof. Lyckligtvis har forskningen nu givit växtförädlingen helt nya verktyg för att klara av detta, men utan SSF:s stöd hade Rodomiros forskarlag inte kunnat bedriva sin forskning.
– Vi står i början av en bioteknisk revolution. Vi avser använda moderna växtförädlingsmetoder för att bland annat domesticera en vild växt till en flerårig högavkastande oljegröda med betydande miljövinster, ta fram speciella industrioljekvaliteter i oljeväxter för att ersätta fossil olja i kemiindustrin, utveckla växter som producenter av insektsferomoner för att användas som effektiva alternativ till de insektsbekämpningsmedel vi har idag och mycket mer.

Utarmning av mångfald
I ett besläktat projekt – också inom ramarna för Framtidens forskningsledare – arbetar Alexandre Antonelli vid Göteborgs universitet med att motverka utarmningen av den biologiska mångfalden, som utgör ett av de största hoten mot hållbar utveckling. Den beräknas påverka samhället genom bland annat minskad matproduktion och ökad risk för sjukdomsspridning. För att motverka dessa effekter behöver mänskligheten skydda både hotade arter och artrika ekosystem.
– I detta projekt kommer jag leda utvecklingen av nya verktyg och metoder för att snabbt och kostnadseffektivt kartlägga arternas utbredning, deras utvecklingshistoria och beräknad känslighet mot klimatförändringar. Med anslaget från SSF kommer jag att ha möjlighet att utforska nya områden och anamma ett större samhällsperspektiv.
Kartläggningsarbetet kommer att bli omfattande eftersom det inte går att skydda arter utan att känna till var de förekommer. Det går heller inte att prioritera vilka områden som bör skyddas utan att känna till deras ”egentliga” biodiversitet, det vill säga inte bara karismatiska arter som fåglar och växter utan även mikroorganismer, svampar och ryggradslösa djur som spelar viktiga men underskattade roller i ekosystemen.
– För att lösa detta problem kommer vi att utveckla en applikation för smarttelefoner som gör det möjligt att på ett enkelt och stimulerande sätt dokumentera arter ute i naturen. Samtidigt kommer vi att använda avancerad DNA-teknik för att kartlägga alla organismer i jordprover och insektsfällor och därigenom få ett bättre mått på den totala mångfalden i olika områden.