Genom att använda datorer som grundläggande teknik för att bygga ny kunskap uppstår gränsöverskridande samarbeten i forskarvärlden.
– Det är ett fascinerande skifte och ger oss fantastiska möjligheter inom den medicinska forskningen, i vårt fall att kunna spåra Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium, säger Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet (KI) och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Tillsammans med kollegor inom olika discipliner vid både KI, KTH och Uppsala universitet leder hon ett projekt som har till syfte att identifiera biomarkörer som kan bidra till att denna folksjukdom – som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag – upptäcks tidigt och kan diagnostiseras.
– Vi är mer än halvvägs inne i projektet och ska nu börja skörda bland det stora material vi fått fram tack vare samarbetet, säger hon.
Med teoretiska datorsimuleringar så skräddarsyr vi nya biomarkörer som gör det möjligt att upptäcka Alzheimers sjukdom på ett allt tidigare stadium. Samtidigt använder vi så kallad informationsteknologi för att identifiera nya mönster och generera ny kunskap om sjukdomen ur de stora datamängder som redan finns tillgängliga. Det krävs en nära samverkan mellan teoretiker, kemister och medicinare för att fullt ut kunna tolka resultaten och sätta in dem i rätt kliniskt sammanhang, säger Hans Ågren, professor i teoretisk kemi vid KTH.
E-vetenskapens framgång inom medicin bygger på datorernas enormt snabba prestandaökning och på en stark metodutveckling. Detta ger nya och bättre möjligheter att bygga modeller som är realistiska och som ligger nära de experimentella studierna så att vi kan återkoppla och göra förutsägelser. I förlängningen kommer det att ge oss mer träffsäkra läkemedel mot sjukdomen, säger Eric Westman, docent vid KI.