Banbrytande forskning för effektivare behandlingar av svåra sjukdomar
Diabetes är en av våra största och allvarligaste folksjukdomar och den ökar kraftigt. Över en halv miljard människor runt om i världen lider av sjukdomen, ett antal som väntas fördubblas om bara 20 år. En av de största farorna med diabetes är risken att drabbas av svåra komplikationer, som hjärt-kärlsjukdomar, njurskador och synnedsättning. Trots sjukdomens omfattning finns idag begränsade möjligheter att förutse sjukdomsförloppet och identifiera vem som riskerar att drabbas av allvarliga komplikationer. Maria Gomez är professor i fysiologi vid Lunds universitet och koordinator för det världsledande LUDC, Lunds universitets diabetescenter. Hon bygger nu tillsammans med aktörer från läkemedelsindustrin upp ett IRC som ska gå i bräschen för forskning vars mål är kunna fånga upp personer i riskzonen för diabetes och dess komplikationer och att individanpassa behandlingen.
– Idag mäter vi enbart blodsockernivå, som är ett väldigt grovt diagnosinstrument. Alla med högt blodsocker utvecklar inte diabeteskomplikationer. Det finns också patienter med relativt välkontrollerade glukosvärden som får aggressivare sjukdomsförlopp och komplikationer. Vi vill hitta biomarkörer och utveckla nya metoder för att kunna ge rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt, berättar Maria Gomez.
En viktig del i centrets arbete är att utnyttja de utförliga databaser, register och välkaraktäriserade patientgrupper bestående av biobanker och epidemiologiska studier som finns på LUDC och i Sverige generellt. Genom att utveckla nya analysmetoder och använda ”big data” kan forskarna upptäcka nya prediktiva biomarkörer relevanta för diabetes och dess komplikationer. Man arbetar även redan från start med regulatoriska krav, så att resultaten verkligen kan nyttiggöras. Tack vare bidraget från SSF kan nu Maria bygga upp ett omsorgsfullt integrerat forskningssamarbete akademi-industri i absolut världsklass tillsammans med sina partner Novo Nordisk, Johnson & Johnson Innovation, Pfizer, Probi, CardioVax, Follicum och Skånes universitetssjukhus.
– Vi kan nu utveckla verksamheten och jobba än mer holistiskt och multidisciplinärt. Inte minst kan vi satsa på unga, lovande forskare för att säkra återväxten i detta viktiga forskningsfält, säger Maria Gomez.
Centrum för målsökande läkemedel
På Chalmers tekniska högskola håller professor Fredrik Höök på att bygga upp ett centrum för avancerad grundforskning motiverad av nya utmaningar inom läkemedelsutveckling. Målet är att utveckla målsökande läkemedel, som på sikt kan revolutionera behandlingen av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar.
– Det är läkemedel som söker sig till celler och frisätter sina aktiva biologiska substanser i de celler som är sjuka, varpå dessa kan sägas bli omprogrammerade. Man vet att det går, eftersom bland annat virus fungerar på ett liknande sätt, men det finns många utmaningar, exempelvis att immunförsvaret kan orsaka biverkningar innan substanserna nått målcellerna. Visionen är att förstå mekanismerna bakom hur biologiska läkemedel transporteras till rätt celler, och hur de där tas upp och frisätts på ett funktionellt sätt. Med sådan kunskap hoppas vi kunna bidra till utvecklingen av säkra, effektiva och kliniskt användbara målsökande mediciner, förklarar Fredrik Höök.
SSF-finansieringen för IRC-projekten sträcker sig över sex till åtta år och denna långsiktighet är avgörande för resultaten, menar Fredrik Höök. Det är också arbetssättet, där ett flertal aktörer från olika sektorer samarbetar för att lösa ett centralt behov, nämligen att bota många sjukdomar som idag inte kan botas, men som är förknippat med stora kunskapsluckor. I konsortiet ingår Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Astra Zeneca, Camurus, Vironova och Gothenburg Sensor Devices.
– I mitt arbete med metodutveckling har jag märkt att forskningen blir vassare ju närmare jag jobbar med dem som ska nyttja resultatet, säger han.
För Fredrik Höök innebär SSF-anslaget att en cirkel sluts. För snart 15 år sedan beviljades han ett stort bidrag genom SSF-programmet Framtidens forskningsledare.
– Att jag idag får leda ett stort IRC-projekt känns som en rolig bekräftelse av min samlade forskning. SSF har varit min viktigaste supporter genom åren och jag känner ett stort ansvar att förvalta förtroendet.
IRC-programmet stödjer banbrytande forskning som kan nyttiggöras på längre sikt. Industrin formulerar behoven och SSF satsar 400 miljoner kronor under sex till åtta år på att bygga upp fyra starka konsortier: Individanpassad diabetesmedicin, Målsökande läkemedel, Obemannade undervattensrobotar samt Havre.
www.stratresearch.se
