Sverige ska vara en av världens främsta forskningsnationer
Regeringens övergripande mål är att Sverige ska vara en av de främsta forskningsnationerna i världen. Just nu pågår arbetet med att bereda nästa proposition där tre långsiktiga mål lyfts fram som extra viktiga.
– En viktig punkt är att Sverige ska vara ett av de främsta länderna när det gäller FoU-investeringar per capita, idag ligger vi på drygt tre procent. Siktet är inställt på att den siffran ska öka, både vad gäller privata och offentliga investeringar, säger Helene Hellmark Knutsson.
Det andra målet handlar om en övergripande kvalitetsförstärkning av svensk forskning.
– Vi investerar mycket i forskningen men är inte ett av de länder som får ut mest av de investeringar som görs. Här behöver vi se till att det sker en allmän kvalitetshöjning. Viktigt i sammanhanget är även att öka jämställdhet och att skapa fler karriärvägar för yngre forskare.
Det tredje målet fokuserar på samverkan och samhällspåverkan.
– Vi vill öka det som populärt kallas för ”impact”. Ett led i det arbetet är att införa nya och mer effektiva utvärderingsmetoder.
När det gäller frågan om Sverige satsar tillräckligt på att utveckla miljöer där forsknings- och utvecklings- samt innovationsverksamhet samspelar effektivt menar forskningsministern att det finns mer att göra.
– Det finns flera goda exempel som t.ex. SciLifeLab i Stockholm och Uppsala, det kommande MAX-laboratoriet samt ESS i Lund. Vi vill gärna se fler kompletta kunskapsmiljöer som erbjuder både forskning, samverkan och utbildning.
Kraftsamlar
Helene Hellmark Knutsson vill inte peka ut några forskningsområden som särskilt viktiga.
– Vi kraftsamlar kring de stora samhällsutmaningarna, vilket är prioriteringar som görs tillsammans med näringsdepartementet och Nationella Innovationsrådet. Tillsammans har vi lyft stora breda teman som exempelvis digitaliseringen, life science och klimat- och miljöpolitiken.
Hon nämner även två mer nationellt präglade utmaningar. Den ena handlar om att stärka utbildningssystemet och skolresultaten.
– Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation måste vi få ordning på grundskola och gymnasium. Ett sätt att är att skapa en starkare forskningsanknytning, både till lärarutbildning och skolverksamhet, för att på så vis uppnå en större måluppfyllelse. Den andra nationella utmaningen är hur vi kan bygga säkrare och mer inkluderande samhällen i den pågående globaliseringen.
Ingen motsättning
I en färsk undersökning från Framtidens Forskning, där ett slumpmässigt urval av forskare svarat på frågan om vad de skulle göra om de själva hade jobbet som forskningsminister, har en majoritet svarat ”satsa mer pengar på grund- och nyfikenhetsforskning”. En åsikt som Helene Hellmark Knutsson har full förståelse för.
– Det man måste komma ihåg är att grund- och nyfikenhetsdriven forskning även kan uppkomma i samverkanssituationer. Därför är det viktigt att inte se samverkan som ett motstånd mot grundforskning. För vår del är det viktigt att inte detaljstyra forskningen för mycket, det måste finnas ett driv som kommer från forskarna själva.
Hon framhåller att regeringen vill prioritera basanslagen, alltså de forskningsmedel som universitetet och högskolor själva fördelar som de önskar, i den kommande forskningspropositionen,
– Syftet är att dessa anslag ska kunna användas till att testa nya forskningsområden, och inte minst ge yngre forskare möjlighet att utveckla sina egna idéer tidigt i karriären. Vi vet ju inte vad nästa stora upptäckt eller nästa stora kunskapssteg är, detta måste komma underifrån. Då är det viktigt att vi har universitet och högskolor som kan och vågar göra de satsningar som krävs, fastslår Helene Hellmark Knutsson.
